Monthly Archives: augusti 2012

Det är dags för fredagsmys

…om det så är det sista jag gör…

Ja, kör man på OLW-linjen i tillräcklig omfattning kanske det är det sista man gör.

Knappast någon som inte känner igen den här va?


Det börjar bli lite av en tradition nu att lägga näsan riktigt i blöt i fredagsmyset.

Förra veckans inlägg Fredag – dricka kolhydrater hade så många läsare att jag vågar mig på ett nytt försök att ställa till det inför Dobbidoo, Fångarna på Fortet eller hyrfilmen 🙂

Lovar att  inte räkna upp hur mycket sämre det ena snackset är än det andra. Jag jag bidrar istället med en länk baserad på Livsmedelsverkets databas, där man kan söka upp närings (?!) innehållet för i princip alla livsmedel man kan tänka sig.

Vad jag däremot har gjort  är att reflektera något över den relativt nya svenska traditionen Fredagsmyset och fundera över om det är möjligt att uppnå ett fullskaligt mys utan chips och läsk.

För mig är just det inte något större problem eftersom jag aldrig varit varken chips- eller läskberoende. Min 2XL-kropp byggdes, på just fredagar,  huvudsakligen upp av vin, parmesanost och olika slags grissini som jag lätt satte i mig en 300-gramspåse av alldeles själv (ca 420 kcal och 7 g fett / 100 g).

Oskyldiga små brödpinnar? Absolut om man jämför med chips, men…

Nåväl, fredag utan att stoppa mer eller mindre kaloristinna produkter i munnen då?

Så svårt att föreställa sig när inget tillfälle varit för litet för att fira med speciellt uttänkta festligheter. När så mycket energi under så många år lagts på att införskaffa särskilt utvalda ingredienser och arrangera små eller större kalas av olika anledningar, blir hotet mot fredagsmyset som att förbjuda bokälskaren att läsa, frilufsaren att gå i skogen, fiskaren att kasta. Som att beröva mig en viktig del av min tillvaro.

De första 12 veckorna med itrim, då det inte fanns en millimeters förhandlingsutrymme fungerade för mig som ett slags rehab.  Där blev det tillfälle att träna förmågan att HITTA och uppskatta andra glädjeämnen än mat och dryck.

Vilka kan de vara då? Några självklara, andra kanske nya idéer för någon:

  • Byta om till middagen, alltså TV Dinner i mysbyxor UT – klänning, pumps och smycken IN.
  • Alltid kristallglas!
  • Köpevatten med artificiella smakämnen är OK (Nytt talesätt: I Krig, Kärlek och Livsstilsförändring är alla medel tillåtna)
  • Doftljus! Inte vid middagsbordet, men i TV-rummet och brinnande i badrummet hela kvällen, vare sig det är mörkt eller inte. Älskar IKEAs vaniljljus.
  • Så det kanske mest kontroversiella:  TV:n ska visa något BRA! Med det menar jag att det ska passa den som har störst behov av klara sig igenom myset utan att kasta sig över chipsen. Det behöver  inte nödvändigtvis vara högklassig finkultur – om det är Sex and the City 2 som känns kul så är det vad som ska ses (eventuell familj får anpassa sig – de vill nog  ha en friskare och fräschare mamma/pappa/fru/man? 😉

3 kommentarer

Filed under Hälsa

Änglahänder

En av gårdagens höjdpunter var en massagebehandling av Ingrid ”Änglahänder”. Så himla härligt! Tidigare har jag sällan besökt en massör eftersom jag haft väldigt delade känslor inför att låta någon klämma på mina degiga kroppsdelar…

På Mariehamns Äventyrsbads SPA för några år sedan var det dock helt OK – där var det nästan kolmörkt 😉

Appropå degiga kroppsdelar så får jag nu viss kritik för att jag är för hård att luta mig emot t ex i soffan, men de som klagar är ändå väldigt nöjda med annat som förändrats, så det kan de leva med!

Helt OK att inte längre vara Lussebulledeg

Ingrid kommenterade förresten det jag själv precis hade upptäckt; skinnet börjar nu så smått gå ihop 🙂 Tänk att det ändå var möjligt!

5 kommentarer

Filed under Hälsa

Konsten att röra sig åt rätt håll med små steg

Den här är väl ändå så äcklig att inget rött kryss behövs 🙂

Hellre något litet än inget alls skulle man också kunna rubricera detta inlägg.

Några enkla små saker är väldigt mycket bättre än inga alls. När sonen upptäckte att jag började ändra mig i kroppen vaknade hans intresse för att göra något själv. Många bäckar små blev snart en hel å:

  • Steg 1 var att stoppa O´boy-beroendet. Hysat radikal är han, så ”Burn the shit” sa han och O´boy-burken försvann ut ur huset.
  • Honungsyoghurt ( Fett 2 g) bytes mot Vaniljyogurt (0,5% fett). Båda har tyvärr 9 % socker i sig, men som sagt, ännu en liten bäck till förbättringsån.
  • Ett brödbyte blev han påverkad till genom att jag redogjorde för ”666-regeln” och tog hem några olika sorter för provsmakning.
    • Polarkakorna som han tidigare mer eller mindre levde på hör väl inte till det allra sämsta man kan stoppa i sig, men de innehåller bara 4,7 % fibrer och hela 9,2 % socker. Sirap kommer redan som nr 3 i innehållsförteckningen.
    • Det som tillslut accepterades av de lite mer hälsosamma alternativen var Skivad Rågfranska (7% fibrer och 5% socker, med socker som nr 7 i innehållsförteckningen).
  • Gamla lördagsgodiset 100 g mjölkchoklad (564 kcal) byttes mot en Riesen (mörk chokladkola) med 5 bitar (200 kcal).
  • Favoritsnabbmaten Pizza (> 1000 kcal!!) eller Burger King´s Bacon & Cheese (370 kcal och 19 g fett/portion) blev istället ett 6-pack Chicky-Bits (245 kcal och 16,8 g fett).

Ingen BANTNING och inga mamma-förmaningar som skulle ha kunnat sätta tvärstopp hos vilken tonåring som helst, utan små, små egna förändringar som kommit till stånd genom jämförande av fakta. Hoppas och tror att det funnits viss inspiration i hushållet – i kylskåpet och skafferiet.

På motionsområdet har det, under pistolhot genomförda, slöa masandet runt kvarteret med hunden ersatts med en önskan om inköp av joggingskor – hundmasandet har blivit hundlöpning.

Husse är rolig! Glad hund 🙂

Resultatet på ett år – kurvan pekar mot 83 kg vid 18 års ålder istället för mot 108!!

1 kommentar

Filed under Hälsa, Mental träning

Uttråkad och nytändning

En date med min hälsorådgivare Ulrika står på schemat idag.

”Motivation i motionen” är ämnet för träffen som vi bokade in redan före sommaren. Då var vi kvar i den gamla lokalen, med de gamla maskinerna och jag hade totalt tappat lusten i träningen. Motivation hade jag nog egentligen, men det var så tråååkigt !!! att lulla runt två varv och inte blev det något puls-pass av det hela heller, för jag lyckades inte förmå mig själv att ta i ordentligt.

Slöfock

Ulrika och jag kom då överens om en utmaning över sommaren;

  • Springa – Jag skulle börja öva på att springa?!?! Som inte ens försökt komma med en buss eller T-bana! Upplägget var 50 steg springa och 50 steg gå etc. Idag kan jag springa ”en lång bit” utan att ens räkna stegen! ”En lång bit” är förstås löjligt långt ifrån något som kan mätas i kilometer, men jag skaffade mig ett nytt mål genom min itrimkompis Susanne som just sprungit sin första mil på 12 år – jag ska springa en hel kilometer före nyår 🙂
  • Armhävningar – som jag aldrig i hela mitt liv försökt göra skulle införas i rörelserepertoaren. 10 stycken på knä, vilket redan före sommaren verkade uppnåeligt och så tre stycken riktiga! Med raka ben alltså ! Ulrika påstod att det handlade om teknik precis som med löpningen. Att lära kroppen ett rörelsemönster helt enkelt. Jag fick i uppdrag att börja med att vekligen stå i ”planka” och så gå ner hela vägen till golvet, även om jag inte skulle orka pressa mig upp igen. Sedan ”kravla” upp till planka igen och så gå ner etc. Allteftersom sommaren gick så kändes det allt mer rimligt att kunna klara av att visa upp tre stycken armhävningar den 3o augusti…

Det lär finnas ett program för att nå 100 armhävningar på 6 veckor, men det tycker jag för min del är att ta i 🙂

Zumba låter också som en uppiggande motionsform. Ska prova på lite mer seriöst än när jag råkade vara i lokalen av misstag i våras. Fredag eftermiddag är det dags och jag kommer förhoppningsvis att skratta och inte gråta åt mina taffliga försök att dansa latinamerikansk -, afro- och bollywooddans kombinerat med aerobics.

2 kommentarer

Filed under Hälsa, Motion, Uncategorized

Because You´re Worth It

Supersnygga underkläder var en av de viktiga ingredienserna i den bild jag skapade och målade upp så levande som möjligt då jag startade i augusti 2011. Bilden jag såg framför mig var inte bara jag som en normalviktig, frisk och pigg person, utan även med något då nästan ouppnåeligt närvarande – slinkigt, vackert och skirt.

Drömmen var att skaffa en röd spets-BH att kunna använda istället för Ica-kassemodellen som var lagom för min dåvarande storlek.

Även axelbanden i spets – utan tryckavlastande vaddering

Den röda skira i spets kom in i mitt liv strax före jul och senare har den fått sällskap av både ett vitt och ett vinrött set i liknande utförande.

Because I´m worth it!

Snygga, lätt opraktiska underkläder KÄNNS .

Kanske känslan de ger av att målet är uppnått till och med syns på utsidan?

 

Dagens frukost – möjligen inte helt ortodox med både russin och Gojibär på müslin OCH en 1/2 grapefrukt, men keeps me happy och då funkar det i längden….

 

Förresten, fick en fråga om recept på gårdagens lunchsoppa. Spenatsoppan är verkligen superenkel och snabb, så jag får väl bidra med recept ändå fast jag tycker att andra gör det mycket bättre 🙂

  1. Tina mycket bladspenat i en kastrull (frysta små kuber är lätta att portionera). Det blir lagom blött av isen som tinar.
  2. Lägg i ½ tärning grönsaksbuljong.
  3. Rör ut en tesked mjöl i ca ½ dl mjölk av någon passande sort. Rör ner i spenaten.
  4. Fyll på med lite mer mjölk när det blandat sig.
  5. Krydda med lite riven muskot.
  6. Lägg två halvor ganska löskokt ägg i soppan. Salta lite om det behövs (buljongtärningen är rätt salt)

Lämna en kommentar

Filed under Hälsa

Förskräcklig föredöme – lätt att fördöma…

En inbiten rökare som lyckas sluta blir ofta en rabiat anti-rökare. Som sådan är det otroligt lätt att fördöma den som av någon anledning inte vill eller kan förändra sin situation när det gäller rökningen.

Lika lätt tycks det vara att som normalviktig  ha synpunkter (åtminstone för sig själv) på den som inte vill eller kan göra något åt sin övervikt.

Vill inte eller kan inte….. 1996 en Jojo-topp

  • Igår mötte jag en dam, troligen mormor eller farmor, kanske på väg till dagis med en ca 4-årig pojke i sittvagn. I händerna hade de varsitt Pringles-chips och inom räckhåll för dem båda i vagnen låg Pringles-tuben öppen. Min första tanke var varför i hela fridens namn ska ungen vänjas vid chips från så unga år och nästa tanke var varför måste ungen åka vagn?
  • Häromdagen var det likadant med mina tankebanor på Espresso House. En pappa placerar sin ca 5-åriga dotter vid ett bord och går mot kassan för att handla åt dem ”Jag tar nå´t du gillar, säger han”. Tillbaka till bordet kommer han med ett glas juice och en chokladbiscotti till flickan – det var väl helt OK – till sig själv har han den allra största chokladmuffins som finns att köpa, samt en bit Mud Cake med vispgrädde. Pappan vägde bra mycket över 100 kilo och jag ville bara ropa Hallå! Barn gör som man gör – inte som man säger! 

Förra sommaren läste jag Kjell Erikssons självbiografiska bok om hur han som barn och tonåring tröståt Skogaholmslimpa och drack O´boy som var så tjock av  pulver att skeden nästan kunde stå rakt upp i glaset.

Här hemma hade , utan att någon egentligen reflekterat över det,  O´boy och Polarkaka blivit uppskrivet på inköpslistan allt oftare… sonen låg 14½ år gammal rätt illa till viktmäsigt.

Skulle det fortsätta på samma spår så pekade hans kurva mot 108 kg vid 18 års ålder. Och jag insåg plötligt att det skulle vara MITT FEL som uruselt föredöme!!!

Kjell Eriksson Bonnierpocket 2009

På en gruppträff i början av första året med itrim gjorde vi en motivationsövning och skrev ned några av de egna anledningarna att vilja gå ner i vikt.

Bli ett bättre föredöme för sonen var en av dem;  gör som jag gör – inte som jag säger!

3 kommentarer

Filed under Hälsa

Lagom är listigt

Ska man verkligen göra sig av med kläder som man ”krymper ur”?

JAA!  säger jag som nu gjort det för första gången.

Vid tidigare (5 eller så)  viktnedgångar har jag låtit stora jeans ligga kvar garderoben, för dem kan man ju ha i trädgården (som jag bryr mig om ungefär 2 dgr/år). Stora skjortor har hängt kvar i klädkammaren, för de är ju mysiga att slappa i vid en sommarfrukost ute ( som sagt – 2 ggr/år…).

Och när jag lyckats göra mig av med  mina 20-25  kilo och gått i mål, så har jag precis som en simmare  slagit i kaklet och vänt tillbaka. I mitt fall inte mot ytterligare energiförbrukning och kanske en medalj efter flera längder i bassängen, utan spikrakt upp i vikt.

Då har de kvarlämnade jeansen, stl 46-pikéerna och inte minst XXL-skjortorna funnits där och  fyllt sin funktion, som ett godkännande och nästan om ett välkomnande av mitt ännu en gång ökande omfång.

Alltså:  Lagom är listigt!

Under det senaste året har jag flitigt plockat undan och skickat iväg urkrympta plagg. Min syster har hjälpt till att vidarebefordra kläderna till hemlösa – jag kan för mitt liv inte förmå mig att skicka gigantiska kläder i hjälpsändningar till svältande .

Det som som finns kvar i stor storlek är de nu smått berömda 2XL-shortsen. En symbol som hänger på väggen vid min arbetsplats och som ibland, lite för skojs skull och lite som varningssignal, provas  – gärna med ett par jeans under.

Framgångssymbol och hotbild

Lagom stora kläder har jag haft anledning att skaffa vid flera olika tillfällen under resans gång.

  • Lycklig som en lärka i oktober över den första skjortan i stl 42 och de första (visst – lite stretchiga…) jeansen i 42.
  • Helt överväldigad över målbildens Shirt Factory-skjorta i november – stl 40!
  • Klänning till dotterns studentfirande i juni i stl 40.
  • Sist OCH minst- sommarbyxorna i stl 38.

Det listiga består i att så ofta som möjligt ta på just dessa byxor. De fungerar nämligen, precis som målsnöret, som en kontroll – sittter de för hårt är det läge för skärpning, vilket t ex idag inneburit ett Pulspass och en 40 min extrapromenad med hunden, samt lunch enligt nedan:

Spenatsoppa, dinkelbröd m 12%philadelphia som ”smör”, hallon & Keso

3 kommentarer

Filed under Hälsa