Jag tror att det tydligaste exemplet på min viktminskning och min glädje över den är att jag fortfarande, efter 9 månader och 2 veckor som normalviktig, nästan hoppar till av lycka när jag får syn på mina nyckelben i spegeln.
Så ofta som möjligt har jag tröjor eller skjortor där de syns ordentligt.
Andra delar av mig är jag inte fullt så nöjd med.
Jag lyckas bara inte få ordning på ”gäddhänget” under armarna hur mycket jag än jobbar med det – inte heller med motsvarande löst skinn under skinkorna, på knäna och magen.
Men med tanke på i hur stor utsträckning mina kläder tidigare fått dölja kroppen, så är det ett väldigt litet problem. Har en väninna som påstår att det tar två år att få skinnet att gå tillbaka..
Men om nu skinnet inte vet vart det ska ta vägen för att komma tillbaka, när det inte tidigare befunnit sig på någon bättre plats kanske det tar längre tid? 🙂
Härlig inspirationsbild!
Själv ser jag mina om jag drar upp axlarna men inte när jag slappnar av. Dock har jag inte sett dem innan överhuvudtaget så det är ju med ett framsteg 🙂
Men vad bra! Då vet du att de finns och kan känna på dem 🙂 Känsla är ju en så himla bra trigger för att verkligen göra målen tydliga och å dem att faktiskt påverka ens handlingar 🙂