Just Do It!

Vill minnas att det är sportutrustningstillverkaren Nike som har Just Do It som slogan. Tror att denna slogan syftar på att man ska ge sig iväg och träna eller ut och springa utan att fundera så mycket.

Homemade Nike Just Do It Cake http://www.coolest-birthday-cakes.com/

För mig innebär Just Do It att den förändrade livsstilen avspeglar sig i en del oväntade tilltag!

Vi bor i ett 1½-planshus, med ”retro-trappa” (grannen håller på och säljer sitt hus och har av en överambitiös mäklare fått trappan benämnd på detta vis ;), alltså en trappa med luft mellan stegen. För en inbiten slöfock var en sådan trappa ett välkommet hjälpmedel i den dagliga strävan att röra sig så lite som möjligt. Allt som skulle upp till övervåningen kunde på ett enkelt sätt, från husets undervåning, placeras på ett höjdmässigt lämpligt trappsteg för vidare transport till övervåningen.

• Om rätt trappsteg valdeas behöver inte ens armmusklerna användas.
• Om transporten av prylarna planerades till exakt rätt tillfälle kunde de i bästa fall t o m lifta med någon annan än mig!

Som stegsamlare går jag numera förstås upp direkt med det som ska upp och får en dos vardagsmotion alldeles gratis! Just Do It!

På senare tid har jag upptäckt att denna lilla förändring varit smittsam även till ett helt annat område:

Jag har alltid varit mästare på mise en place (köksfranskans uttryck för atthacka löken lägga i en skål innan  själva matlagningen börjar”. Den idén har utsträckt sig till att möblera om disken på diskbänken i fina högar på väg till diskmaskinen – istället för att plocka ur den rena disken ur maskinen direkt så att smutsig disk kan ställas in.

ÄR hon inte riktigt klok eller? Varför då?? Jo, men tänk efter hur mycket rörelse som behövs för att öppna diskmaskinen, böja sig ned och ta ut tallrikarna, öppna ett skåp och sträcka sig upp för att ställa in dem! (Märk väl – jag är 181 cm, så jag behöver inte någon pall direkt … 😉

Sakta, men säkert, blir det nu allt rymligare på diskbänken – TADAA!

Stolt över morgonens diskbänk 😉

För att bli lite filosofisk tror jag inte att det egentligen är själva ansträngningen som jag försökt att undvika till varje pris, utan ett slags märklig, ganska omedveten idé om hushålla med insatserna för att kunna göra ännu mer samtidigt.

• En strävan att hinna  med så mycket som möjligt.
• Ett slags inre stress, på samma tema som spökena Perfektionism och Omåttlighet, som jag skrev om häromdagen i inlägget Äta så att det hotar ens liv. Även när deet gäller diskstapling och trapphögar  leder dessa två spöken till helt knasiga resultat.

Jag ser fram emot att jag ska bli smittad av Just Do It även på ett sådant område som ”Arge Snickaren” skulle rya om – att spackla och måla gipsskivorna, dvs ”väggen” som vi satte upp mellan sovrummet och arbetsrummet för ca 8 år sedan…

Någon fler som har upptäckt sig spara in på energi på liknande knasiga sätt? 😉