Jag lägger upp det här inlägget igen, eftersom jag förstod att det hade en riktigt usel rubrik…
Vem vill klicka på något som heter Run Time Error – tänk om datorn lägger ner 🙂 🙂 )
Har pga förkylning inte sprungit alls på över en vecka 😦
Jag är lite orolig för hur jag ska kunna följa min plan för att bli en riktig joggare. Upptrappningen var planerad att landa på 200 springa – 50 gå vid nästa Balansgruppsmöte första veckan i oktober, men just nu ligger jag kvar på 100 steg springa – 50 steg gå 😦
Med andra ord är det läge att upprepa mitt mantra:
Om du har ett mål och en plan vet du vart du ska och kan styra tillbaka i rätt riktning om du hamnat på avvägar eller kommit på efterkälken.
Min plan är inte att bli löpardrottning eller ens kvarterets joggingstjärna, utan bara att komma igång överhuvudtaget, efter sisådär 40 års o-springande. Minns faktiskt ganska exakt när jag påbörjade min bana som löparvägrare; på Kroppkärrs idrottsplats i Karlstad ca 1973 efter gympalektion med uttagning till Skolmästerskapen i friidrott.
- ALLA tvingades vara med på uttagningen för det var gymnastiklektion.
- Jag sprang 60 meter på 15 sekunder.
- Berit som representerade skolan sprang på ungefär 9.
- Ni kan föreställa er ur långt efter man blir på 6 sekunder på 60 meter. 😉
Adidas 70-tal ”vintage” overall-jacka – läskiga minnen!!
Min adidasväska var gul.
Det läskiga är att dessa väskor är moderna och syns överallt igen. Jag mår fysiskt illa av dem.
Nåväl, bara att hoppas att förkylningen ger med sig så att jag kan återvända till min planerade upptrappning!
Kul om ni delar med er av spännande erfarenheter av idrottsundervisningen i grundskolan…
2xlblog - Om vikt och hälsa 
Haha! En sån gul adidasväska har jag! 😀 Hittade den i gubbens garderob och har inslagningsgrejjer till julklappar. Mkt praktisk!
Jag vägrade springa på gympan! När vi skulle springa ”spåret” på 2.5km sprang jag alltid in i skogen och ställde mig, genade till målrakan och fick en tid på ca 15 min. Hahaha! 😀
Att jag faktiskt KAN springa nu är underbart!! 😀
Haha! Bra gjort – eller förresten, om någon idrottslärare hade varit mer pedagogisk kanske vi HADE sprungit lite och inte behövt slita med övervikt resten av livet… Man kan faktiskt undra. 15-åringen har gått ned 10 kg i lagom takt bl a med hjälp av sin idrottslärare som ställt exakt lagom krav för att få soffpotatisen att skata vända åt ett hälsosammare håll.
Du peppar mig att få till den där joggingen, bara jag blir frisk 🙂
Min upptrappning körde jag på känsla. Du blir inte stressad av att ha stegen häbgande över dig?
Nix pix! Jag är en äkta Excel/tabell/Statistik-figur 🙂 🙂
Jag beundrar alla som motionerar eller håller på, min sambo har det som sitt yrke att träna, tävla, och jag vet inte allt men jag hatar att bli svett, har noll kondition och orkar knappt cykla när jag springer, här skyller jag dock på astman!
Har ansträngningsastma sen barnsben och skolgympan för mig var rolig, älska bollsport och friidrott men hata verkligen att duscha med alla andra, det var ett aber så jag var inte med på fler lektioner en jag behövde för att få betyg
Jag förstår dig till 100%. Min 15-åring vägrar att duscha borta. Han stressar hellre hem med moppen efter idrotten och hoppar över rasten för att duscha hemma.
Fick faktiskt en länk just igår från en som lärt sig gilla att svettas:
http://arkenlund.blogg.se/
Kommer mycket väl i håg skolgympan! Favoriten var ju när klassen skulle delas upp i lag. Två lagledare fick välja lagkamrater – sist stod ALLTID jag o en tjej till. Skitbra för självförtroendet – NOT!
Jag har hamnat där du är nu Jenny = förkyld. Men jag tänker att min joggingupptrappning för ta den tid den tar. Jag har ett mål o jag tänker ta mig dit.
Krya på dig! Kram
Tack! Ja, det får ta tid. Inget alls att tjäna på att köra ner i diket eller att totalhaverera 😉 Eftersom mitt mål är ”Springa 1 km utan avbrott före jul” kommer jag fixa det bara jag lugnt och fint styr tillbaka på uppgjort spår när jag är OK igen 🙂 KRAM