Jag KAN springa jag är inte rädd…

Ni som är lika gamla som jag kommer säkert ihåg klassikern från Lasse Åbergs film Sällskapsresan, ”Jag KAN flyga jag är inte rädd…” Rollfiguren gick i flygrädsleterapi och fick övningar som skulle hjälpa honom att våga åka till Gran Canaria på semester.

Mental träning

Mental träning igen alltså!

Det är det som gäller – att övertala mig själv att jag törs och kan.

  • Att plantera in en färsk och fräch tro på min egen förmåga som kan ersätta de gamla ingrodda föreställningarna
    • inte kunna
    • inte vara en så´n som springer.
  • Att skapa nya spår i hjärnan, som blir allt tydligare för varje gång jag följer dem.
  • Nya spår som leder till den nya sanningen ”Jag är en så´n som springer”.

Jag har redan planterat den nya sanningen ”Jag är en så´n som tränar”, så det finns ingen anledning att det inte ska gå att skapa det här spåret också 🙂

Ett hett tips, förutom att ha en bra plan för hur det ska gå till, myrsteg för myrsteg,  är att ha en förebild som inspirerar.

  • Jag har min Itrimkompis Susanne, som sprungit sin första mil på 12 år – för mig låter det helt oöverstigligt, men det peppar mig att jobba mot MITT mål.
  • Även Liza fortsätter att inspirera, med sina löpningsrapporter på bloggen. Kan hon gå ner nästan 40 kilo och nu springa 3 km så kan jag också!

Jag har nu tagit mig över 200-gränsen och vågar tro på det också. Trots att jag varit sjuk och kommit bort från den planerade upptrappningen vågade jag mig på att springa 200 steg – gå 100 – springa 200 och är sååå stolt.

Löparskolan börjar onsdag kväll på Itrim, men jag kommer tyvärr inte att lyckas att vara med den första gången 😦  Hoppas att det blir regelbundet och att det går att hänga på senare. Jag får sköta mig själv så länge 😉

Eller inte helt själv… Förutom förebilderna Susanne och Liza har jag ju min Itrim-Ulrika som suverän peppare. Inte att förglömma min ljuvliga lilla träningskompis, som är mycket nöjd med de nya rutinerna:

Min fina löparkompis

Grymt motiverad är jag i allafall till den stora utmaningen jag gett mig själv – 1 km utan avbrott, före jul. Första delmålet är springa 200 steg – gå 50,  under en hel kilometer före nästa Balansgruppsmöte, torsdag 4 oktober. Om en dryg vecka alltså…

Jag vet att det är fler än jag som kämpar med att överhuvudtaget komma igång och springa. Hur tänker ni?

5 kommentarer

Filed under Hälsa, Mental träning, Motion, vikt, Viktminskning

5 responses to “Jag KAN springa jag är inte rädd…

  1. LizasGastricbypass

    Hur långt kommer du på dina 200 steg? Det känns som man borde komma en bra bit, men jag vet inte…

    • Vet faktiskt inte. Kan kolla hur många ‘intervaller’ det är på min kilometer;) tror inte att 200 steg löpning är så därskilt långt…;) Fick en bra idé från Susanne, hon tog rygg på en som passerade henne. Sparar det tipset tills jag kommit igång lite till!

  2. Pingback: Dagen är kommen: ”Sticker ut och springer…” | 2xlblog - Om vikt och hälsa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s