Fem feta framgångsfaktorer

Så himla kul med reaktionerna kring mitt förra inlägg om New York !!Verkligen intressanta funderingar, så ni som inte sett dem – ta en titt vettja! Jag tänkte dock pausa min lilla reseberättelse idag, men återkommer strax med fler USA-reflektioner.

Vy från ”The View” på 48:e våningen vid Times Square

I morse träffade jag Ulrika och ställde min på vågen, med fullt förtroende för att den skulle visa vettiga siffor (med tanke på allt promenerande och min begränsade ätarförmåga skulle det möjligen ha kunna varit vår rätt omfattande vinkonsumtion som skulle ha kunnat ställa till det).

Dags för nya träningsbrallor istället för de här ballongerna, eller hur?
Tänk att det ska vara så svårt att unna sig något sådant…

Men hej å hå – 1,2 kg under målet för 11:e månaden i rad, trots resan. Nu säger jag inte det för att skryta, utan för att inleda ämnet för dagen 🙂

Ulrika bad mig berätta vad som gjort att jag efter 30 års Jojo-bantande, just 2012 tagit mig helskinnad igenom alla kalas, firanden och resor. Sammanfattningsvis handlar det om följande fem, inte helt överraskande, faktorer:

1. Rätt mat i rätt mängd (efter en Rivstart med snabbt resultat)
2. Träning (ombytt alltså, har sällan inträffat tidigare 😉
3. Vardagsmotion (10000 steg/dag i ur och skur och i värsta fall runt matbordet)
4. Proffsigt stöd och 100 % närvaro på individuella och gruppträffar
5. Viktigast av allt och den stora skillnaden från tidigare försök; Jobbet med hjärnan!

Tankens kraft är otroligt stark – både positivt och negativt! Jobbet med hjärnan har i sin tur handlat om dessa ingredienser:

Because You´re Worth it – som Andie McDowell säger om L´Oreal’ s smink! Även om dina gamla klasskompisar Krille, Steffe och Lena eller andra i omgivningen försökt slå i dig motsatsen vid 6, 15 eller 43 års ålder är DU OCKSÅ värd ett helt vanligt, normalviktigt, välmående liv. Du är värd att kunna röra dig fritt, att leva utan överviktsrelaterad smärta och att kunna ha kläder du trivs i – inte bara de som överhuvudtaget går att klämma in kroppen i!

Kortsiktighet – sätt upp massor av delmål, fira varje liten framgång, gör dig av med alla kläder som blir för stora och befäst varje steg i utvecklingen nedåt – vänta inte på ”det ska jag göra/ha se’n”. Titta på punkten ovanför igen – du är värd det! Liza har en bra lista över sina belöningar.

Långsiktighet – ända in i kaklet och förbi! Ett superbra uttryck som jag knyckt av Cribba, som redan från start lyckats zooma in ett läge bortanför det magiska viktmålet. Jag är helt säker på att en betydande del av framgången är att kunna föreställa sig det nya livet som resten av livet och inte enbart fokusera på att ta sig till en viss punkt, där det i värsta fall uppstår samma tomhet som vid hemkomsten efter en lång resa.

Avdramatisera spökena. Lyft fram hjärnpökena ur garderoben. Syna dem noga och lär känna dem. Acceptera att de finns i närheten. Det gör dem lättare att hantera än att förneka dem och leva med oron för att de ska kasta sig över dig när du minst anar det. Mina spöken är/var:

• Perfektionismen, det svart-vita tänkandet,  som lurpassade på mig när jag inte hade fixat all planering, inköp, träning etc. Här finns även en äcklig kusin “Det är ju ändå kört” som tog över kommandot och styrde upp oss emot 100-kilosstrecket igen…
• Omåttligheten som också är kusin med “Det är ju ändå kört” och som t ex inneburit att jag kunnat få för mig att äta ohämmade mängder av kakdeg…

Det löser sig – Var snäll mot dig själv! Det är inte jordens undergång om du missat träningen en dag. Lär dig lita på att det går att komma upp ur en grop – det är inte förstört även om du snubblar eller ramlar omkull!

Hoppas att ni har möjlighet att hitta något mys i höstmörkret! Läs en bok – tips finns hos Hanna ! Eller ta Pernillas utmaning- springa i regn, blåst, kyla och mörker 😉