Satan i gatan! Det gick!
Den som deltog i skolidrotten utan knot kanske inte kan föreställa sig betydelsen av denna milestone, men det är nog rätt många som kan leva sig in i förvåningen, glädjen och tillfredställelsen:
Jag har sprungit!
Och inte enligt min lilla minimalistiska utvecklingsplan utan 1,6 kilometer utan ett enda stopp eller gå-steg!
Detta plötsliga genombrott har nämligen inget med träning att göra utan med att ännu en ”vald sanning” har motats bort ur min motsträviga hjärna.
Jag började dagen med en promenad till min 1 år och 3 månaders uppföljning på Itrim. Ulrika undrade hur det gick med mitt löparprojekt…
(OBS! Målet är tidssatt, konkret formulerat i nutid och innehåller realistiska delmål och aktiviteter, så jag har levt som jag lär.)
MEN, jag svarade:
- Dåligt , det är nog fel på mig.
- Jag kan inte lära mig springa.
- Det blir inte ett dugg lättare.
- Mina höfter klarar det nog inte… Eller mina knän… Eller fötter…
- Det kommer aldrig att gå!
- Nu lägger jag ner. Jag är en som inte springer.
Det tror jag inte, envisades Ulrika. Jag tror att du kan springa. Jag tror inte att det är något fel på din kropp!…
Då började plötsligt Rockringshistorien* att snurra i skallen på mig… Det GICK ju att lära sig rocka rockring, trots det totala mentala motståndet mot att göra något där skratten från retsamma ungar på skolgården i lågstadiet ringer i öronen.
Tänk OM det var ett hjärnspöke från Kroppkärrs Idrottsplats i Karlstad 1973 som stoppade mitt löparprojekt?
Nej nu j..lar, sa jag. Jag springer hem efter träningen! Kan jag lämna mina grejor här och hämta dem senare idag?
Körde först ett Intensivpass (bra tänkt där Jenny ?? första gången du ska springa ordentligt.. ) och sedan packade jag ihop mina prylar och lämnade bakom disken. Kollade på mobilen att det skulle vara 1,6 km hem och gav mig iväg…
Min klasskompis Berit, hon som sprang skol-DM 60 meter på drygt 8 sekunder, fick sitta på axeln hela vägen hem. De retsamma klasskamraterna vid starten av 60-metersbanan fick stanna där de hörde hemma…
- Hade jag mjölksyra i vaderna?
- Blodsmak i munnen?
- Flåsade jag?
NEJ! NEJ och NEJ!
Jag SPRANG första gången någonsin 1,6 km utan att stanna. Jag grät nästan av glädje!
Att alla hånskratt för nästan 40 år sedan kan förstöra så mycket i så många år!!
Stort, stort grattis. Jag förstår din glädje och jag gläds med dig.
BRA JOBBAT! 🙂
Tack snälla! Kul att du hittat hit:)
🙂
Härligt!! Eller som vi säger här i Värmland ”gööör gött” jobbat 🙂
Skulle jag ha sagt före 1975 😉 Uppvuxen i Karlstad.
Och det är som du säger, det är med hjärnan man springer!
Jag avskyr att springa och mina hjärna motarbetar mig konstant. Det är inget fel på orken eller kroppen – bara min hjärna. fast en gång har jag lurat den att springa 10 km utan att stanna. Jag brukar hålla mig på runt 4-5 km i väldigt maklig takt. Pensionärer med rullator går nästan om mig 🙂
Efter det har jag aldrig gjort om det men jag ville testa. Vi hade djupa diskussioner min hjärna och jag… varje kilometer…
Jag är glad för din skull. Du hittar fler och fler nycklar till ett nytt liv men nytt tänk.
Det blir fler så småningom… 🙂
Grattis 🙂 Sjukt bra jobbat att bryta igenom en mental barriär på det viset! 🙂
Hihi! Tack 🙂
Härligt!!=)
Jag är rätt nöjd… 😉
Visst är det en häftig känsla när man lyckas?! 😃
Absolut 🙂
Wow, va bra du är!! Heja Jenny!
Tack:) Du me 😉
Åhhhhh vad härligt att läsa. Jag får gåshud. Härligt glad bild. Tjohooooo!
🙂 🙂
Superbra, kära syster 🙂 ❤
Tack så mycket! 😉 ❤
Oj, vad kul! Bra jobbat! Keep up the good job!
Tack 🙂 🙂
Shit vad du är duktig! Bra gjort!
Tack Liza! Du är också med på axeln! 🙂
Bra jobbat av dig!!!
Tack:)
Stort grattis till dig! Vilken härlig revansch 🙂
kram, pernilla be
Tack snälla! Kram 😃
Jag är så stolt över dig! Så häftigt! *rysningar*
Tack😃 och TACK för hjälpen!!!😃
Vilken seger! En ny milstolpe som öppnar nya möjligheter!
Jäpp! Det är helt suveränt 🙂 Sprang t o r affären bara för att skaffa extra pepparkaksdeg till bageriet härhemma.
Ping: Dags att fördriva ännu några hemskingar! | 2xlblog – Om vikt och hälsa
Ping: Din kropp är ett tempel – mwoahahah | 2xlblog - Om vikt och hälsa
I’m relaly into it, thanks for this great stuff!
Keep these articles coming as they’ve opened many new doors for me.