Som jag lovade igår blir det idag ett inlägg på temat att träna på gråzonerna.
- Helt enkelt att våga släppa lite av kontrollen, att kunna befinna mig på en lite skumpigare väg än den asfalterade, utjämnade groplösa med höga staket på sidorna.
- Att våga ta ett hopp ut i terrängen, en avvikare från gps och autopilot.
- Att prova om jag kan lita på min förmåga att navigera runt grynnorna med bara sjökort och kompass till hjälp utan att gå på grund.
Jag träffade alltså min Itrim-Ulrika häromdagen. Efter en dryg veckas utsvävningar i form av det okontrollerade Julbordet, Dramatenföreställning med pauschampagne och restaurangbesök, Stand-Up Dinner, samt ”Nobel-middag” kände jag mig ÄCKELTJOCK och DÅLIG 😦
Mötet med Ulrika kändes oerhört välbehövligt och motivationsstödet mer nödvändigt än på länge.
Ulrika ställde förstås de rätta frågorna och påminde mig om att Julen förra året var extrem. Den 14 december 2011 var jag precis klar med upptrappningen till vanligt ätande och min plan för julhelgen var att tillåta mig ytterst små avvikelser och att kompensera stenhårt med extra motion.
Hon pekade också på att Julen 2012 är den första ”vanliga” julen för min del. Det är i år jag ska kunna fira en fullständigt normal jul och våga lita på att jag klarar det utan totalskräck för att tappa kontrollen.
- Ulrika: Vad är det värsta som kan hända?
- Jag: Hmmm, att jag äter massor av ost…
- U: Jaha, en hel månad eller?
- J: Äh, jag har ändå ingen god ost hemma, så det är bara hos min syrra på juldagen.
- U: OK. Det är en dag. Gör det något?
- J: Troligen inte 😉
Den viktigaste frågan är förstås ”Hur vill du att det ska se ut om en månad?
Den besvarade jag med ”Tjaa, som vanligt liksom…”
Och konstaterar i samma andetag att det enda som krävs för att det ska vara verklighet än att jag slutar vara så för b…at rädd! Tänk om jag kunde plantera in i min knasiga skalle att Inte en enda gång efter nedgången har jag sett mer än målvikten på Itrimvågen…
- Det är OK med en lugnare period med låg motivation.
- Man KAN inte vara 100% på topp dag ut och dag in!
Reality Check:
- Innan vi avslutade mötet kollade vi vågen som visade 2,5 kg UNDER mitt mål.
- När jag kom hem drog jag på mig mina beiga 38:or och konstaterade att de satt löst överst på låren.
Som alltid handlar det om den snedvridna självbilden och vad hjärnan bestämmer sig för att ta in. Hur verklighetsuppfattningen ser ut. När jag hade gjort min ”reality check” kände jag mig plötsligt lätt som en fjäder och lugn igen – Det är SÅ MÄRKLIGT!
Hur mycket vågar du släppa efter? Var ligger din panik och lurar? Eller är du kolugn och full av tillit?
Kolugn. Märkligt ordet ser ut i skrift. Jag tycker faktiskt att folk som har 300% koll på vad dom äter och tränar är ganska trista som människor. Jag orkar inte lyssna på saker som ”igår åt jag två saffransbullar vad ska jag nu göra?” Livet handlar inte om vad man äter under en dag eller under en vecka. Det handlar om hur dom övriga veckorna ser ut. Det handlar om livsstil och inställning. Inte om enstaka tillfällen.
Eller hur – typ vedugn för pizza 😉
Jamen jag VET ju hur det är egentligen!! 😦 Jag är fortfarande helt hopplös… 😉
MEN, jag kan förstå nu att en anorektiker kan stå framför spegeln och tycka sig vara tjock trots att knotorna sticker ut överallt…
Jag har ju inga kotor som sticker ut men jag tycker ibland att jag ser lite kraftig ut tills jag ser min spegelbild på stan i ett fönster och tänker att wow – det är ju jag!
Härligt! 😃😃
Tack för kloka ord. Skönt att läsa om din resa nu när jag snart ska dra igång min egen Itrimresa.
Vad kul att du tycker det 🙂 Hoppas att min bok om första året hinner ut så att du får någon nytta av den 😉
Du är ju grym! Härligt att du kom till dessa insikter!
Visst är det fint att ha folk omkring sig som ibland kan lura ut de rätta tankarna ur en! 😉
Jag har länkat till dig och pepparkasbollarna – hoppas det är ok!
Ser fram emot att prova dem till jul! 😀
Tack 🙂 Självklart OK, men man kan inte ta så mycket pepparkakskrydda som det står! Måste smaka av o ta lite i taget annars blir de superstarka 😉
Ah, tack för varningen! Det ska jag se till att ha i minnet! 🙂
Min panik ligger konstant å lurar på mej. Förmodligen efter alla dietfällor- men jag är på min vakt 🙂
Tror att det ligger mycket i det – en massa gamla misslyckanden som försöker att få en att tro att det inte ska gå ”den här gågnen heller”. Skönt att du lyckas stoppa de lurpassande små otäckingarna 😉
Det måste vara skönt att känna sig på banan och trygg i sina egna beslut
En vacker dag kanske det kommer utan ansträngning… 😉 Det sägs att en livsstilsförändring tar 2-5 ÅR!…
Jag kände en jättelugn inför jul med tanke på de senaste 49 dagarna viktnedgång men efter en setback idag på vågen känns det helt plötsligt jobbigt! Hoppas verkligen att vågen visar mindre imorgon, vill verkligen inte börja tvivla på mig själv. Julen blir jobbig!
Utan att känna dig så vill jag ändå säga att siffrorna på vågen kommer aldrig att gå rakt nedåt genom hela viktnedgången! Dels så bygger man muskler om man tränar och dels så funkar kroppen så bara!
Självklart förstår jag att det känns jobbigt, har själv haft en period där jag trots att jag ”gör allt rätt” stått stilla och till och med under någon vecka gått upp ett drygt kilo! Men det reder sig tillslut! Nu är jag nämligen på nedgång igen!
Jag vet ju inte hur stor setbacken var för dig, men frågan är kanske varför en liten uppgång skulle göra att du får svårare att behålla kontrollen över jul?
Sen tror jag det ligger oerhört mycket i det lilla samtalet som Jenny återger ovan! Det känner jag att man kan läsa mer än en gång och begrunda!
Jag lät nog lite överilad i mitt inlägg. Givetvis kommer inte julen bli tuff för att jag är rädd för att falla tillbaka till ”gamla” beteende utan snarare för att det är min första jul jag firar sen jag verkligen börja köra en stenhård kamp mot mina kilon. Jag är helt säker på mig själv att jag inte faller tillbaka men det svåra blir uppleva gamla traditioner med nya vanor. Jag har alltid satt det högt upp på mina risklistor med jul/påsk/midsommar och liknande. Delvis alkohol iblandat och delvis tradition.
Min setback var väldigt liten och är numer överspelad då en ny invägning visade en helt annat vikt efter ett toabesök. Men det är jätteviktigt det du menar att man kommer få setbacks men de kommer lösa sig. Som jag skrev vid ett tidigare inlägg till Jenny; Det viktigaste är inte att undvika dikeskörningar utan att snabbt och smidigt kunna ta sig upp på vägen igen. =) Det ska för övrigt bli skoj att följa din blogg. Har läst lite grann =)
Skönt att höra! Inte att julen blir tuff, så klart, men att du tänker klart! ;D
(vilket ju inte alltid är så lätt, det ska Gud veta! ;))
Haha, det där toabesöken är underskattade ibland!
Gamla vanor och traditioner är ju svåra att bryta..och sorgligt ibland. Men man får försöka hitta nya traditioner tror jag, som man kan bli lika lycklig med och känna sig stolt över!
Åh vad kul att du läst lite! 😀
Ska ta och kika in hos dig nu!
Åh vad roligt att ni har den här dialogen och har hittat varandra! 🙂 Vi kör julen ihop – det kommer att gå toppenbra!
Du ska absolut inte behöva tvivla på dig själv! Julhelgen är liten kort period jämfört med allt du uppnått!
😀 JA! Så gör vi såklart, det ser jag fram emot! Så ska vi stråla ihop på andra sidan nyår!
Tycker det är jätte roligt att hitta andra bloggare att följa-så inspirerande!
Jag brottas numera med många fler tankar kring att tillåta mig saker eller inte – är antagligen på grund utav att jag är såpass nära viktmålet som jag faktiskt är. Hjärnspöken bråkar jag ständigt med men i vanlig ordning får du med dina inlägg mitt huvudet att klarna, är rätt galet vad fem minuters läsning på en blogg kan göra för motivation och tankesätt. Ännu en gång – Tack!
Det gläder mig oerhört att kunna vara till stöd!! Och jag blir nästan tårögd av dina ord! Tusen Tack:) ps Kolla Julkapitlen i ‘2xlbook’ vettja 😉 ds
Ping: Våga sluta vara så förb…at rädd! Lucka 21 | 2xlblog - Om vikt och hälsa
Your answer was just what I needde. It\’s made my day!
Gee willikers, that’s such a great post!
That’s the thinking of a creative mind