Varför ”pulverdiet” kan vara till nytta.

För många är dessa första 2013-dagar som en ”Kick-off” för livsstilsförändring.

Bort med 14 kg fett – slutmålet för en, delmålet för en annan, fortsätta hålla det borta för en tredje…

Vägarna till framgång är förstås väldigt olika;

• spikraka eller krokiga
• med grupper eller på egen hand
• med mer eller mindre inspiration och stöd från olika håll

Jag har på senaste tiden fått en del frågor om ”pulver”. Som jag skrev i inlägget i lördags funkade dieten på måltidsersättningar väldigt bra för mig, men bara som en del av ett totalkoncept som omfattar så mycket mer!!

Det positiva för just mig med dessa 12 veckor på soppor, shakes, bars och andra LCD-måltider var:

• En rejäl ”Kick-off”:
  • De 3 första veckorna med VLCD (600 kcal/dag) gick jag ner 6,7 kg. Enormt motiverande för att fortsätta!
  • Efter de följande 9 veckorna på LCD (800 kcal/dag) hade jag gått ner totalt 19 kg.
• En chans att skapa nya vanor genom att tvingas äta på regelbundna tider i bestämda mängder.
• En möjlighet att helt ändra min inställning till näring från att vara något som i bästa fall råkar ingå i diverse välsmakade produkter som jag suktade efter, till att vara det bränsle kroppen behöver för att kunna fungera på ett sätt som mitt nya jag önskar!

I mina tjocka dagar var jag helt inställd på att allt jag stoppade i mig (och min omgivning) skulle vara så speciellt och fantastiskt. 3-rätters på helgerna och GOD MAT som gärna var synonymt med olika varianter på kött, bea och pommes.

Med min ingrodda inställning att ALLT skulle vara speciellt, var de första tre veckorna med Itrim, på VLCD (Very Low Calorie Diet) de mest lärorika veckorna någonsin.
Tack vare att jag bröt alla mönster totalt och inte åt något som liknade mat, kunde jag helt släppa alla andra funderingar än denna: Att få i mig måltidsersättningarna med rätt intervall, så att jag inte behövde bli alltför hungrig.

• En hel massa hjärnkapacitet som jag tidigare gjort av med på ätplaner frigjordes, så att de första fröna till självinsikt kunde börja gro.
• I och med att framgångarna kom så snabbt vågade jag omedvetet börja ställa om självbilden och verkligen kunna se att kroppen förändrades.

Varken min egen eller omvärldens tro på min förmåga att fokusera sviktade. Att klara 12 veckors hårt jobb hade aldrig varit något problem för mig. Däremot började jag under den perioden att ana att det skulle bli själva förvaltandet av mina framgångar som skulle bli det svåra.

Jag kunde så smått börja förstå vad hos mig själv som tidigare hindrat mig från att hålla kvar vid min just nedbantade kropp…

Man kan säkert nå dessa insikter på helt andra vägar och jag har full respekt för att var och en måste hitta en modell som passar en själv.

Det jag dock tror stenhårt på är att det är absolut nödvändigt att få kontakt med sina känslor för mat och allt annat gluff som stoppas in i munnen!

• Varför gör jag så här?
• Varför reagerar jag på det här viset?
• Vad fick mig att välja detta?

Jag är helt övertygad om att svaren på den typen av frågor är det som hjälper en till varaktig viktminskning och ett hälsosamt liv 🙂

Ha en skön första helg på det nya året!