Min vän har en sak som är lika farlig och oemotståndlig för henne som ost är för mig. ANANASSPLIT!
Den orange-gula isglassen från Triumfglass, den med vaniljinnehåll och en chokladtopp. Det verkar vara fler som gillar den för den säljs i 8-pack.
Ananassplit kan självklart inte finnas hemma i frysen hos henne, inte en enda liten ensam stackare.
Det har hon förstås meddelat omgivningen 🙂 Och döm om hennes förvåning när hon öppnar frysen och där finns ett oöppnat 8-pack…?!
120 kcal, 14 g kolhydrater, 6,5 g fett per styck
Det är väl inte så farligt?
Men om man äter tre stycken på raken eller klämmer i sig allesammans.
Jag trodde att du var klar!
Det var svaret från boven- maken som köpt hem glassen. (Hon hade alltså raskt ätit tre glasspinnar redan innan han kom hem)
Och han fortsätter ”Va? Fick jag inte köpa det? Jag trodde du var färdig så att du skulle klara det nu…”
Visst kan en som är född, uppvuxen och ständigt normalviktig tycka att vuxna människor ska kunna ta eget ansvar och så vidare, men jag tror inte att jag någonsin blir ”färdig”. Min vän tror inte att hon blir det heller
Skulle någon köpa hem Falbygdens 17%-iga ostar Arn, 1878 eller Birger Jarl svarar jag inte för följderna 🙂 Det är mina absoluta livsfarliga lockelser.
Det är kanske en sliten jämförelse, men andra typer av missbruk kan man klippa av för gott. Det finns en rimlig möjlighet att hålla sig ifrån ständig konfrontation med cigaretter, snus, spel, alkohol…
Matmissbrukare är ständigt utsatta för det vi har missbrukat och måste lära oss att åtminstone hålla de värsta frestelserna på någorlunda avstånd!
Min vän övar sig. Hon köper hem en 12-förpackning Nut & Choco Bar. Förpackningen ska räcka 12 dagar. Punkt!
Nut & Choco bar
Hur har ni det med stöd från omgivningen? Hjälper de eller stjälper de?
2xlblog - Om vikt och hälsa 
Det är fördelen med att leva utan partner 😉
😀
Tre glasspinnar? Jag hade för sjutton ätit upp hela paketet när han kom hem!!
Woopsi! Här var ju raka motsatsen till ‘Never let the truth get in the way of a good story’ 🙂 Ber om ursäkt för underdriften 😉
Skickat från min iPhone
Idag fick jag motstå ett helt lååångt bort FULLT med godsaker på en väns examensfest! I vardagen har jag faktiskt inte haft så svårt för det hittills, men idag kändes det lite…;)
Dock är jag evigt tacksam för både förstående sambo, familj och vänner! 😀
Härligt att du har bra stöd!! :
Och BRA GJORT!!
Tack!
Ja, jag är lyckligt lottad så! Förstår att det finns många som inte har det så. 😦
Har själv bara blivit ifrågasatt av ytligt bekanta och det var jobbigt nog tyckte jag…!
Åhh vad jag känner igen mig! Första gången som min kille upptäckte att jag hetsätit efter att jag börjat gå till ätstörningsmottagningen blev han jätteförvånad! Han trodde att jag ”slutat” med sånt… Herregud, tänk om det vore så enkelt.
Ja, det är inte alltid så lätt att få omgivningen att förstå att man har ett livslångt arbete med sina knasiga beteenden ;)Hoppas att du har bra stöd i fortsättningen 😀
Hej och tack för din kommentar och länkar, jag blir ju riktigt taggad att faktiskt fixa det här själv.
Jag har börjat idag tror ost i alla firmer och choklad kommer bli mitt jobb.
Vi får se med är vid gott mod denna vackra dag
Välkommen hit! Vad glad jag blir kan stötta dig. Det är som sagt en kanonbra dag att börja idag – ”tecknen var absolut rätt”:D
Jag tror jag har varit rak och tydlig mot min sambo (och övrig omgivning) hela tiden – klargjort för honom vad han inte ska köpa hem och då särskilt köpa hem till mig. Du vet sånt där ”snällhetsköp”. ”Ja, jag vet ju att du tycker så mycket om lakritsdumle, så jag köpte en påse”. Jag har ju inget matmissbruk,som så och det har kanske därför varit lättare för mig att motstå sånt som jag vanligtvis älskar. Men jag kan förstå känslan du menar och beskriver i inlägget. Jag hoppas ändå att de flesta närstående kan förstå att man sällan blir helt klar – oavsett om man har ett matmissbruk eller inte så finns alltid ett beteende där – ett beteende som triggas igång om man släpper sitt fokus för mycket. Risken för att man ska gå upp i vikt igen finns ju alltid där. Men som sagt, jag har haft en förstående omgivning och det är jag tacksam över!
Tack för din kommentar Pernilla! Det är så roligt att vi ibland hinner med att skriva lite längre (även om det ibland blir en ”Gillar” eller bara något litet uppmuntrande). Det är fantastiskt vad dialogerna kan ge ringar på vattnet!
Ping: Hur klarar man farliga lockelser? | 2xlblog - Om vikt och hälsa