Varför vi gör om samma misstag

Den aktuella artikelserien i SvD om tankefel är riktigt intressant ur ”Vikt & hälsoperspektiv” så jag fortsätter fundera lite kring vårt beteende med den som utgångspunkt.

Artikeln ”Svårt att fatta bra beslut utan känslor” fokuserar på inlärningspsykologi. Ur ett viktminsknings (eller viktstabilitets-) perspektiv har vi en uppförsbacke att jobba med, som verkligen inte är något vi bara inbillar oss.

Rejäl uppförsbacke ;)

Hyfsad uppförsbacke 😉

Det kan vara enkelt för människor i ens omgivning som aldrig levt med matmissbruksproblem att tycka att:

  • Det är väl bara att skärpa sig – hur svårt kan det va?
  • Sätt igång och träna då – och ät mindre!
  • Räkna hur många kalorier du äter och gör av med fler – plättlätt!!

Men, det är ju bara skuldbeläggande av oss förmodade korkskallar som inte klarar att göra det så där enkelt!

Vi vet också i teorin hur det ska gå till. Vi har säkert även gjort rätt många, många gånger när det gäller just Energi in<->Energi ut.

  • Vad är det som saknas då?
  • Varför funkar det inte bara?
  • Varför kan man 1 ½ år (!!) efter att ha nått sin målvikt för sista gången ändå trilla ner i diket?
Hjärna på semester

Hjärna på semester – Rödkobbsfjärden strax norr om Sandhamn

Det är förstås hjärnan som tagit tjänstledigt!

Eller handlar det kanske om andra saker är att den är tillfälligt urkopplad?

Neda Kerimi forskar om beslutsfattande vid Uppsala universitet och konstaterar i SvD-artikeln att de val människan hade förr i tiden var enklare. Då var det viktigaste att få mat på bordet. Men trots att vi människor alltid har alltid anpassat oss till vår omgivning, så går förändringarna från att vi var jägare och samlare så pass långsamt att de än så länge inte har satt några större spår i hjärnans uppbyggnad.

– Vår hjärna klarar inte av att ta hänsyn till all information, så den väljer ut viss information och ignorerar annan, säger Neda Kerimi.

– Om jag är superhungrig kanske jag inte bryr mig om vad det kostar, utan jag tar det första bästa som gör mig mätt… Det våra hjärnor gör är att försöka arbeta effektivt utifrån de förutsättningar som ges.

  • OK, då men nu VET vi ju att man blir tjock av fel sorts mat …
  • Vi VET att det är en dåligt förutsättning för kloka beslut att gå in i matbutiken oförberedd
  • Vi VET att det är viktigt med regelbundna måltider för att inte hungern ska styra beteendet.

Varför blir det inte rätt då, med all den kunskapen?

Mycket inlärningspsykologisk forskning handlar om att vi lär oss av våra erfarenheter. Hur kommer det sig då att vi i vissa fall ändå inte lär oss utan upprepar samma slags dåliga beslut samtidigt som vi tror att vi gör bra och rätt?

– För att vi ska lära oss av våra misstag behöver vi få feedback, säger Dan Ariely, forskare i beteendeekonomi vid Duke university i Durham, North Carolina. Tänk dig att du tränar skott på mål i basket. Då märker du om det blir för hårt, du kan korrigera och skjuta lösare nästa gång, hoppa närmare eller längre bort från korgen. Men i verkligheten får du inte feedback på det sättet.

Med det i bakhuvudet fortsätter jag härmed min propaganda för att belöna varenda litet steg på rätt väg!

Röd BH

Minus 20 kg = Spetsdrömmen

Ta chansen att lära dig själv vad som är rätt!

Dressera hjärnan till att gå i nya spår genom att göra dem så behagliga, färgstarka, positiva och belönande som möjligt!

Hjälp dig själv genom att ge dig själv omedelbar positiv feed-back:

  • När du planerade dina inköp i förväg och höll dig till listan – (spring fort förbi godishyllan) lägg till ett mysigt badskum eller några extra lyxiga exotiska frukter till sallad!
  • När du gick dina steg trots is och snö, avsluta promenaden med att köpa ett smaskigt te att värma dig med när du kommer hem.
  • När du tappat minsta lilla i vikt – skaffa nya kläder. Kanske inte allt, det blir väldigt dyrt om det är mycket som ska bort, men något litet; strumpor, underkläder…
  • Sätt upp konkreta belöningsmål. Minus 5 kg. Minus 10 kg. När jag kommer i de där jeansen får jag… När jag klarar att springa 2 km… När jag tränar ombytt 2 ggr/vecka ska jag…
Hur många klappar?

Små, små glada!! 🙂

Men, måste all feed-back komma från en själv? Finns det något sätt att få omgivningen att hjälpa till?

10 kommentarer

Filed under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

10 responses to “Varför vi gör om samma misstag

  1. Belöning är viktigt och ett bra sätt att komma till delmålen. Ja, så länge det inte är en massa snask. 🙂

  2. Jag håller med dig om att vår hjärna kan ställa till det för oss… trots att vi vet så väl vad vi ska äta och göra så kan den lura oss. Mycket märkligt!!! Nu ska jag ge mig ut på en prövningarnas resa, ska åka till Florida på fredag på en tre veckors semester. Hur ska jag klara av det när jag fortfarande är i viktminskningsfasen ?? Jag har laddat upp med bars som jag ska ersätta måltider med, men fasar för alla frestelser som jag kommer att möta. Hoppas då att min hjärna vill samarbeta med mig. Jag har läst och tagit tips/råd ifrån din New York resa och hoppas på en ringa vikt ökning.
    Har du några bra tips?

    • Ewa M

      Du får dyka ner i frukt och grönsaksdisken, det finns massor av godsaker. Sedan mycket vatten och långa promenader. Njut

    • Tror att du kommit en bra bit på vägen bara med att se en RINGA viktökning och inte i förväg bestämma dig för att det kommer att gå åt skogen. Försök att släppa ”fasan” och fortsätt att jobba med mentala bilder av hur det komer att kännas att komma hem nöjd och glad från en tre veckors härlig semester då du mått riktigt bra och tagit hand om dig själv. Bra att ladda med bars också att ta till om det blir tillfällen då det är svårt att hitta vettiga lösningar. Som Ewa säger – ta varje chans till ”vardagsmotion” (du har stegräknare va´?) . Bestäm dig i förväg för hur mycket avsteg från din hemmavardag under viktminskning du tänker göra. En bloggkompis som precis nu är på semester under viktminskning har många kloka tankar om att unna sig att må bra på semestern istället för att slösa bort veckorna utomlands på att förstöra för sig själv med stoppa i sig mändger av sådant som man mår dåligt av och får dåligt samvete av. Kolla här på Tinas inlägg från Jordanien: http://www.butterflytina.com/2013/02/extrema-semestrar.html

  3. Att ha del-mål har hjälpt mig otroligt mycket på vägen. Först var det 1 kg i taget och sedan kom min milstolpe på 10 kg. Nästa på 15 kg, 20 kg, 25 kg, 30 kg, 35 kg och snart är det 40 kg. När jag är färdig så kommer det att vara 45 kg. Det känns nästan lite absurt, men fortfarande så tar jag 1 kg i taget. Det känns lättare att nå en viktminskning på 1 kg än 45 kg, även om jag snart har nått dit. 🙂

  4. Vad underbart med en resa! Jag var iväg på solsemester för några veckor sedan och jag fokuserade på att för det första få i mig en bra frukost! För det andra på att röra på mig, hade stegräknare och gick över 10 000 steg om dagen. Till sist fanns det ett gym på vårt hotell, så jag gick ner och tränade innan frukost, 4 eller 5 träningspass på en vecka, det är mer än jag gör hemma! Men jag åt (och drack) mer än hemma också, men det tillät jag mig 🙂 Lycka till på semestern!
    Gällande omgivningens input, just nu känner jag mest att folk borde sluta pracka på mig semlor och acceptera mitt första nej. Ibland har jag inte fler, nämligen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s