Månadsarkiv: mars 2013

Dagen är kommen: ”Sticker ut och springer…”

Nu inträffade det nästan ofattbara och ouppnåeliga! Det var ingen stor sak när det hände, men när jag insåg vad jag sagt var det en total lycka 🙂

En så otroligt enkel och naturlig sak för väldigt många, som att meddela familjen att ”Ni kan sätta på ugnen om ett tag, jag sticker ut och springer före maten”.

Jamen förstår ni?! Min önskan om att bli en sån som utan att reflektera över det slänger ur sig ”jag sticker ut och springer” har gått i uppfyllelse!

Den 25 september 2012 skrev jag så här i inlägget Jag KAN springa… om min plan att inplantera en helt ny sanning i huvudet:

  • …. skapa nya spår som leder till den nya sanningen ”Jag är en så´n som springer”. Jag har redan planterat den nya sanningen ”Jag är en så´n som tränar”, så det finns ingen anledning att det inte ska gå att skapa det här spåret också…

Det tog nästan ett halvår att ta mig fårn ”önskan” till ”faktum”, men det GICK! Och det blev för första gången en löprunda, alltså inte bara exakt

  • 15,000 minuter löpning
  • 2 minuter promenad
  • 15,000 minuter löpning

med örnkoll på Runkeeper för att inte lyfta foten en millimeter mer än ”Löparskolan 4:2” kräver 😉

Mörkt och isigt på löp-RUNDAN!

Mörkt och isigt på löp-RUNDAN , 4 km

Det är för övrigt precis idag 16-månadersjubileum för mig  (alltså för att hålla mig under målvikten).

Men, som jag brukar hävda, är vikten av mindre betydelse, så jag passade på att känna hur de ljusa byxorna i stl 38 satt. Med tanke på hur jag klagade för Ulrika i tisdags på min ”degighet” efter sjukdom och träningsfrånvaron var det skönt att konstatera att det inte krävdes någon tång för att dra upp dragkedjan 🙂

Vårbyxor

Vårbyxor i stl 38!! Nu får det vara nog med vinter!

Kvällens middag hamnar på Recept-sidan. Chili con Quorn med kidneybönor, nachos och lite naturell lättyoghurt . MUMS!

Chili con Quorn

Haha – jag ska inte bli matfotograf. Kletig och kantstött tallrik, men maten är god 🙂

Det blev mest skryt idag, hoppas att ni står ut 🙂 Kram

7 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Recept, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Smulor och andra små bäckar

Först och främst något som inte är en liten smula (jo förresten till storleken, men inte till bedriften)

GRATTIS till min väninna Carola som kämpat som få i vintersnön, promenerat i ur och skur, lagt upp sina steg på Facebook varje dag (där ligger jag i lä kan jag tala om – det har rört sig om 18000 och 22000 och 26000 steg…)

Med 26 kilo på 20 veckor är hon i MÅL 🙂

Och där går startskottet för den fortsatta livsstilsförändringen (här är nämligen en till som har tränat flera gånger på att gå ner). Ett varmt LYCKA TILL med stor förhoppning om att det är din tur att fixa det nu, Carola!

Många smulor små var det så frågan om…

Det handlar om de gamla ovanor som så lätt smyger sig på . Märkligt nog verkar det vara en instinkt från reptilhjärnan eller nåt i den stilen att ta vara på överblivna små smulor som hamnat utanför tallriken eller som ligger kvar på skärbrädan.

För att inte tala om hur en sista skiva parmesanpanerat kycklingbröst formligen skriker :

Jag känner mig ensam 😦 ÄT UPP MIG!

På inspirationskvällen på Itrim förra veckan, var det en av mina Balansårskollegor som berättade om samma fenomen – hur det allt eftersom tiden går blir lättare och lättare att känna och tycka att ”Det här kan ju jag” och mer eller mindre per automatik ta tillbaka sina gamla vanor som man kämpat som en röd gris med att göra sig av med 😦

Mjölk till kaffet

Orimlig mängd mjölk till kaffet

  • Mjölkskvätten i kaffet växer…
  • Undantagsdagarna blir fler…
  • Russinmängden i gröten ökar…
  • Mer kaviar går åt till ägget…

Här gäller det att sätta STOPP!

En ny fara hotar efter alla dessa månader. Det är inte några diken att ramla ner i, utan mer som att man börjar att köra ute på vägrenen och låter det som var en smalare Hälsans Stig gradvis bli bredare.

Riktigt lurigt är det när dessa gamla vanor kliver in utan att ens knacka!

  • En rå korvskiva från skärbrädan…
  • Det sista i karotten…

Vad går det att göra åt det då?

Jag tror på att vara riktigt tydlig för att ge sig själv en konkret upplevelse, hur liten och ynklig den än är. Så här har jag gjort:

  • Genast hällt ut hälften av kaffemjölken (alltså inte tänka jag gör bättre i morgon).
  • Slutat med russin och tar kanel på gröten (alt mäter upp en matsked).
  • Mätt upp en klick kaviar istället för att ha tuben öppen bredvid.
  • Spottat ut korvskivan som hamnade i munnen på ett magiskt vis.
  • Slängt bort den redan smörade vita brödskivan och plockade fram en knäckemacka till ägget istället.
Ägg på knäcke med "bara" salt

Ägg på knäcke med ”bara” salt

Med andra ord – hejda handen!

Ett tidigare inlägg på samma tema är Fungerar du som familjens soptunna?

Här tror jag att vi har en otroligt viktig nyckel till en hållbar och långsiktig förändring, så det vore väldigt intressant att få ta del av era erfarenheter!

Hur inser man vad som är på gång? Hur kan man stoppa i tid?

14 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Är det modigt eller dumdristigt?

I morse träffade jag bästa Ulrika, min hälsorådgivare och vapendragare under 1 och 1/2 år med Itrim.

Vältränad och vacker som en älva, med djup förståelse för och kunskap om viktinstabila, matmissbrukande, världsmästare i soffhäng. Hon som hela vägen har stöttat och utmanat mig, med järnklor i silkesvantar!

Itrimgänget

Delar av Itrim-gänget i Täby

Idag var dagen då jag hade bestämt mig för att INTE väga mig! Modigt eller dumdristigt?

Efter gårdagens inlägg Hur jag vågar vara viktlös fick jag för mig att dra det ytterligare ett steg genom att vara o-vägd under TVÅ månader…

Men, se det gick inte för sig 😉

Det visade sig att vi hade 18-månadersuppföljning med blodtrycksmätning, ifyllnad av hälso-cirkeldiagram och hela baletten, så min viktlöshetsövning får anstå till nästa månad. Jag var, om sanningen ska fram, lite, lite orolig för vågen, med tanke på att jag inte gjort ett Pulspass på nästan tre veckor och inte sprungit mer än en gång på dryga två veckor.

Obefogad oro – jag har nu hållit mig under målet i 16 månader (så när som på två dagar) 🙂

Under vårt samtal gnällde jag lite på att jag känner mig degig och sladdrig efter drygt två veckors träningsuppehåll. Ulrika påstod att det sannolikt inte sker sådan kroppslig förändring på så kort tid, utan att jag drabbats av något som jag knappt kände igen ens till ordet :

TRÄNINGSABSTINENS!!

Efter samtalet gjorde jag ett lite kortare Pulspass med Activio-bandet på för att hålla mig på lägsta möjliga intensitet (faktiskt inte helt lätt – man får skippa crosstrainern). En rask promenad hem i snöyran med ankelvikterna, som nu får sitta på vid varje promenad för att jag ska komma tillbaka på träningsspåret i lite lagom takt.

Snöyra

Tröööttt på snöyra! 19 mars – måste det vara så?

Sedan en mumsig lunch (la upp den på 2xlblog på Facebook förut):

Rödbetor, pepparrotskeso och skinka

”Recept” finns under lunchsallader

Apropå modigt eller dumdristigt – det här går jag INTE på 🙂

No way!

No way!

Ben & Jerry

Extrapris! på Cookie Dough…

Slutsatsen är hur som helst att jag själv tycker att :

  • ha ”hyvelost” hemma är dumdristigt!
  • att ha Ben & Jerry hemma vore dumdristigt!
  • att inte väga mig på 8 veckor vore modigt – inte dumdristigt 

Vad tycker ni? Om era egna modigheter/dumdristigheter  och om mitt resonemang 🙂

11 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Recept, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Hur jag vågar vara viktlös

Häromdagen kommenterade en läsare på en annan blogg att ”Jenny skriver inte om sina vägningar så ofta” och det är ju alldeles sant.

Jag svarade så här:

”Sedan i augusti (1 år efter start på Itrim) väger jag mig bara när jag träffar min hälsorådgivare Ulrika, dvs 1 gång/månad. Under det första året med Itrim vägde jag mig på varje månadsmöte med hälsorådgivaren och vid varje gruppmöte dvs 2 ggr/månad. Men i allra första början var det kanske 1-2 ggr i veckan totalt, för då kollade jag även med Wii Fit hemma.”

Faktum är att jag känner inget behov av att väga mig oftare eftersom jag mäter midjan varje morgon med målsnöret. Det är en rutin som sitter som berget;

  1. Bettskena ut ( så blir det efter två stresssönderpressade kindtänder…)
  2. Målsnöre runt midjan
  3. Morgonrock på

Jag har tidigare skrivit om mina måttstockar i Mer om motivation, mål och måttstockar

Annat var det när jag började min resa, hösten 2011. Då vägde jag mig en hel del. Även om jag inte egentligen inte upplevde det så under tiden kunde jag konstatera att så var fallet när jag la in ”Reflektioner från nu ” i min bok om det första året av min väg från 2XL:

Ur min bok "Hur jag besegrade mina Hjärnspöken". Från Dag 24.

Ur  ”Hur jag besegrade mina Hjärnspöken”.  Dag 24.

Summan av kardemumman är att jag tänker att:

  • I början av viktnedgången är det skönt att ha tätt koll på vikten för att bli uppmuntrad av varje litet framsteg.
  • OM man är lätt blir nedstämd av stillastående våg eller siffror som pekar åt fel håll kanske man ska överväga att väga sig mindre ofta. Ett bra alternativ är att prova kläder och självklart att mäta sig på något bestämt ställe.
  • Om man som jag gillar tydliga och konkreta bilder kan det vara kul att fixa diagram och tabeller. Kan vara skönt att titta tillbaka på också och inse att det finns små variationer som inte betyder att man plötsligt är på väg att bli tjock.
  • Det kan vara bra att väga sig hyfsat sällan. Flera av mina vänner väger sig varje fredag, vilket är en rätt smart idé. Då kan man få en känsla för om det är OK att vara så extravagant som man tänkte sig under den kommande helgen 😉

Anledningen till att jag bara väger mig när jag träffar Ulrika är helt enkelt att jag vill ha min trygga hälsorådgivare inom armlängds avstånd när den hotfulla manicken meddelar sin dom 😉

Tänk att jag fortfarande inte litar på mig själv tillräcklig mycket utan vill ha hennes stöd för att tackla ochåtgärdsplanera ett eventuellt negativt besked ?!?!

Vad tror jag egentligen att jag ska hitta på om jag inte håller mig under min målvikt?

Glassburken

Köpa ett par tre burkar Ben & Jerry på hemvägen från Itrim eller…? 😉

 

Har ni bra måttstockar- vissa klädesplagg kanske?

7 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

En ganska lagom igångsättning

Varmt tack för alla kloka råd den senaste tiden!

Jag har lyckats hålla mig lite bättre i skinnet den senaste tiden och inte tvingat ut lilla sjuka mig i löparspåret igen…

Trots två veckors träningsuppehåll har jag inte ramlat ner i någon grop av ”Jag kan lika gärna äta glass och ost när jag ändå inte kan träna” 🙂

Just det skulle nog ändå kunna tolkas som ett tecken på att jag så smått börjar hitta ett normalläge även i den här typen av utmanande situation – 16 månader efter uppnått viktmål.

Ja, det tar sin tid, men den stora skillnaden mot tidigare är att jag inte är orolig över att inte klara det 🙂

Min mening är förstås inte att skryta utan att inge hopp till er som:

  • fortfarande känner er lite skakiga på den nya livsstilens smala stig
  • som kämpar med att ta er upp ur ett dike
  • som precis klivit in på början av den lovande vägen mot ett gott förhållande till mat och träning

Nu är det hur som helst läge att komma igång igen, så under helgen har jag promenerat en del. Igår var vi i stan och gick bl a utmed Strömmen och genom Kungsträdgården. Där kändes det att våren är på väg med fullsatta uteserveringar,  trots att det fortfarande var minusgrader. ca 13.000 steg trampade vi ihop.

Fåglar i Strömmen

Svanar, viggar, änder och sothöns i Strömmen

Även idag har vi (mannen, jag och Chichi) promenerat på rätt ordentligt. Vi gjorde sällskap med dotter och häst till ridhuset och på vägen dit fick vi för första gången på månader sätta fötterna på snöfri mark. PLUSGRADER 🙂

DC på snöfri mark

Äntligen snöfritt under hovarna!

Halsontet är nu borta och i morgon är det dags att ta på löparskorna för en liten tur! 🙂

Jag har förresten kompletterat med två lunchsallader på receptsidan. De var på 2xlblog på Facebook under helgen (middagsmatlådor åt dottern som jobbar på ett ställe där det blir enformigt att äta varje dag …)

Nu ska jag försöka att tänka några kloka tankar kring en länk som jag fått av en väninna appropå ”träna lagom”.

Har in fundringa kring detta så hojta gärna till, så kommer det nog ett inlägg på temat i veckan 🙂

2 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Recept, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Sleeping Beauty

Ett passande namn på Törnrosa som sov i hundra år… När jag var liten var jag dock väldigt oromantiskt och hade mer morbida tankar om förruttnelse och hur hur snygg hon egentligen skulle ha sett ut när prinsen väl tagit sig igenom den ”kämpahöga häcken” 😉

Men om man bortser från sagans förtrollning och stillastående tid så lär sömn vara ett förträfligt skönhetsmedel och en viktig ingrediens i viktnedgång och viktstabilitet.

När hästar ligger i hagen håller någon av dem vakt - den lille Acke får vara vaken när stora Nalle sover

När hästar ligger i hagen håller någon av dem vakt – den lille Acke får vara vaken när store Nalle sover.

Själv har jag sovit riktigt dåligt i natt, för första gången på väldigt länge. Jag har funderat en stund på hur det kommer sig och har konstaterat att jag dels har mycket som snurrar i huvudet, men framför allt att jag inte tränat på så länge pga sjukdom.

(Förutom den korkade springturen i måndags. Nu verkar det, ta i trä, vara på väg att gå över. Jag kan i alla fall svälja ordentligt idag 🙂

Sömn är viktigt

Klippt Från Itrims faktabok

Så motion är alltså positivt för god nattsömn och sömn är positivt för viktminskning. Låter som en riktigt god cirkel, så länge man inte är för trött för att motionera 🙂

Ur min egen bok kommer klippet nedan. Det är från den allra första hela dagen med Itrim 10 augusti 2011.

Tröööööttt :)

Tröööööttt 🙂

Jag vet att flera av mina bloggvänner och Itrimkompisar fått i uppdrag att verkligen se över sina stress- och sömnvanor. Då de har förbättrat dem har även viktresultaten fått en skjuts.

Hoppas att ni har en skön lördagskväll och sover gott sedan!

20130316-150108.jpg

Lämna en kommentar

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Inspirationskväll för långsiktighet

I torsdags kväll var jag inbjuden av Itrim Täby för att medverka i en inspirationskväll för dem som snart är färdiga med sitt första år och som är på väg att påbörja sitt andra. Jag är verkligen stolt över att bli ombedd att komma och berätta om mina erfarenheter och upplevelser av att delta i det sk Balansåret.

Inspirations-kit

Jag tog med ett litet inspirations-kit: 2XL-shorts, målsnöre och stegräknare

Särskilt glad är jag över möjligheten att få dela med mig av mina idéer om hur man kan lyckas göra sin viktminskning hållbar.

För många är det old news men jag drar det igen 🙂

  • Varaktig viktminskning kräver en livsstilsförändring – ett ständigt pågående arbete med:
    • mental träning
    • motion
    • mat
  • Metoden för själva minskningen är av mindre betydelse – för att inte studsa tillbaka som en jojo behövs nya tankar och skrotning av gamla uttjänta ”sanningar”.
  • Ombytt träning och vardagsmotion! Minst 10000 steg/dag. Stegräknaren är ALLTID på (förutom på natten och om jag har en tajt klänning)

Mer om hur jag gick ner i vikt och hur jag håller den finns under rubriken Om Jenny

Jag inledde min lilla ”inspirationsstund” helt drastiskt med att meddela att den första Balansårsträffen var gräslig!

”… Det skulle nämligen stavgås… Stavgång! Ja, jag har visst provat lite halvhjärtat på ett SPA som jag och min syster besökte för många år sedan. Vi skrattade då rått åt alla töntar som flaxade runt med pinnarna i skogen och avvek snarast möjligt för ett glas vin på verandan 🙂

Itrim-Anna startade den där kvällens övningar med att berätta om alla fina konditionsfördelar med att gå med stavar och sedan var det utdelning av stavar och demo av tekniken. Jag traskade på med de larviga pinnarna i högsta hugg ungefär 1o0 meter, sedan bestämde de sig för att bekräfta min motvilja och jag låg strax och sprattlade som en skalbagge på asfalten!

Handflata

Ledsen hand

Jag HATAR stavgång!

Men, nu har jag i alla fall provat, vilket trots allt är en stor behållning av Balansåret. Det har givit massor av inspiration att prova nytt; nya motionsformer, ny mat och att söka nya mål.

  • Jag har fått stöd för att formulera konkreta mål som motiverar att kämpa vidare även när (om) målvikten är nådd. Mål som ger ännu bättre hälsa, styrka och kondition.
  • Jag har fått hjälp att hitta nya utmaningar att triggas av, t ex Löparskolan. Jag som inte någonsin sprungit ( det är helt seriöst sant!) är nu inne på vecka 4 och har för första gången i livet sprungit 30 minuter utan avbrott. Målet 10 km är helt realistiskt och känns inte på något sätt oöverstigligt längre!

MEN det här Balansåret är väldigt DYRT också. Jag har hittills investerat i:

  • en baddräkt (den första på 20 år)
  • simglasögon
  • gympalinne (!!!)
  • gympatajts
  • inneskor & korta sockar
  • löparskor & strumpor.

MEN – varför då delta i detta skaderiskfyllda och dyra Balansår, särskilt om man som jag nådde mitt viktmål redan efter 15 veckor det första året?

Jo – jag har aldrig lyckats hålla vikten förrän nu!

Den här gången har jag inte bara slagit handen i kaklet och vänt tillbaka samma väg (och gått upp lite till..). Tack vare detta andra år med starkt stöd infann sig en trygghet. Jag kände att jag skulle bli omhändertagen och få hjälp att hålla mig på banan vad som än hände!

Jag är ju världsmästare på att gå ner 25 kilo! Har gjort det minst 5 ggr..

Med andra ord en riktig expert på viktnedgång – men först nu kan jag skriva boken om hur jag håller mig kvar! Och det för att jag lyckats analysera vad som fattats tidigare. Jag har nu fått verktygen för en hållbar livsstilsförändring:

  • Kunskap – Vad?
  • Strategier – Hur?
  • Inspiration – Varför?

Långsiktigheten har jag kunnat bygga genom att stanna under trygga vingar.

  • Då jag behövt extra stöttning har den funnits tillhands:
    • När jag i december hade en riktig motivationsdipp. Hela 13 månader efter att jag hade nått mitt viktmål! Då fanns Ulrika där och ingjöt nytt självförtroende.
    • När jag inte var tillräckligt frisk för att träna och behövde bekräftelse på att det är tillåtet att ta det lugnt fanns Ulla och övertygade mig om att jag inte kommer att gå upp 20 kg på ytterligare några dagars vila.
  • Efter så här pass lång tid med regelbunden träning har motionen äntligen blivit en etablerad vana och inte som förr bara en ”nyck”!
Tajta träningskläder för första gången!

Tajta träningskläder för första gången!

MEN, sist men inte minst – hur mycket stöd du än har så är det bara DU själv som kan göra det! Gör det – visst är du värd att må bra!

16 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Salladsblad och Aftonblad

Nu finns salladstipsen som jag den senaste tiden har lagt upp på 2xlblog på Facebook även här under fliken Recept, närmare bestämt under rubriken Lunchsallader.

Pastasallad med avocado och kyckling

Pastasallad med avocado och kyckling

Så blir det förhoppningsvis lite lättare att hitta det man söker 🙂

Jag tar gärna emot förbättringsförslag när det gäller  Recept-fliken. Jag har ju bara gjort en rubriksida med länkar till de olika recepten. Det ser trist ut, men jag har inte hittat någon fiffigare lösning…

OBS! Jag har ingen ambition att göra en Receptblogg – det finns så många bra! Kolla t ex:

Appropå blad, så kom artikeln från Aftonbladen Hälsa upp på nätet igår.

Löpsedelsrubriken om bantning är som den är… men jag tycker att texten blev bra 😉

”Så gick vi ner – efter 50”

img

Jag -24 kg med Chichi  och Marianne -13 kg med katt 🙂

Näringsfysiologen Kristina Andersson skriver väldigt vettigt i artikeln, så ta en titt även om ni tröttnat på mig 🙂

Förhoppningsvis är det lättare att läsa på nätet än på mina foton av tidningssidorna under Jenny i Media

4 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Recept, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Hurra för min träningskompis!

Bloggens mycket ofta förekommande illustration, den allra bästa springkamraten (no offense Caroline ), landets helt opartiskt sett sötaste lilla gosedjur fyller 4 år idag!

Chichi liten

En liten, liten Chichi första da´n hos oss 2009

GRATTIS Chichi, som får en skål Royal Canin med 4 rullade skivor kalkon som tårtljus.

Låter snålt?!

Cavalier King Charles Spaniel är en av de hundraser som ofta är feta lufsar som vaggar fram i snigeltempo. En av de vanligaste rassjukdomarna är hjärtfel.

Vår vovve är en soffpotatis utan like, MEN även hoppig & skuttig och en superbra träningskamrat. Hon får mycket sällan annat än hundmat och ibland lite kött. Det har hänt att hon fått hummer och lax också, men det hör definitvt till undantagen.

Chichi hoppar

Hoppning i uppförsbacke är bra motion

Precis som jag nämnde igår att vi vet hur hästarna ska träna och vila, så har vi också koll på att 25 gram ost för en Chichi-hund motsvarar 3 ½ hamburgare för en människa!

Jag fascineras ständigt av att man kan veta så väl hur det ska vara. Och när det gäller andra än en själv kan man utan att fundera servera rätt mat och erbjuda rätt motion.

Men som Smulgubben kommenterade gårdagens inlägg ”Det gäller att lära sig skilja på vad kroppen säger och vad hjärnspökena säger. För kroppen ljuger inte, men hjärnspökena kan man inte lita på.”

För min del har tiden med Itrim inneburit att både den nya kunskap som jag fått ta del av och den jag faktiskt redan hade har omvandlats till användbara vardagsstrategier. De blir en mer och mer naturlig del av livet även om jag ibland får kämpa med att väja för gupp och även fått kravla mig upp ur ett ostdike 😉

Inbjudan 2013

Marias smarta lösning på min ostnoja – det blir frossa på min födelsedag och inget annat! Mer om ostdiket HÄR

Idag gläder jag mig åt att vän nr 8 i ordningen tar tag i sin livsstilsförändring på allvar. Mina andra 7 kompisar som börjat efter mig har nu gjort sig av med sammanlagt 97 kilo 🙂 En är inne på sitt Balansår och en började för tre veckor sedan…

PS. La upp två nya salladsluncher på 2xlblog på Facebook. DS

6 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

En liten rond med ett litet hjärnspöke

Idag har jag fått ett brev! Ett äkta pappersbrev med handskriven adress och frimärke på!

Brevet kom från en dam som hade sett bilden i Aftonbladet i måndags och som undrade var jag köpt min jacka. Jag älskar den här jackan och delar gärna med mig av att just den här har jag köpt hos den japanska butiken Uniqlo på 34th Street i  New York. Det trevliga var att det fanns hur mycket storlekar (upp till 3XL) och färger som helst.. De säljs on-line HÄR.
En liknande jacka är 48-7 som du hittar i många butiker i Sverige och även via webshop hos agenturen Jane Andersson Agenturer AB.

20130309-082111.jpg

Men en rond med ett av mina små hjärnspöken skulle det alltså handla om :

Min återkomst till löpningen efter en dryg sjukvecka tog visst på krafterna trots att själva springandet funkade.

Jag var så otroligt trött dagen efter!

Min tydligen ganska korkade plan att återkomma till det vanliga mönstret med löpning och Pulsträning ungefär varannan dag fem dagar i veckan var visst inte helt genomtänkt.

Att det ska vara så svårt att fatta!?! Jag vet ju precis hur det ska vara för hästarna…

Iförd träningskläder och på väg till Itrim ramlade jag tursamt nog på min vän Lisen i Täby Centrum. Jag höll på att somna när vi satt på Redfellas med en smoothie… Och då sa dagens första kloka människa: ”Du har varit sjuk och sprang igår, nu får du faktiskt vila idag”.

Men jag är ju inte så lydig, så jag smet iväg till Itrim ändå 🙂

Där stod hälsorådgivare Ulla och välkomnade, så jag frågade hur hon tänkte om min trötthet och träningsåterkomstplanen. Svaret var kristallklart:

”Du sprang igår och är trött idag. Då borde du vila du idag! Du skulle kunna köra ett Pulspass i morgon, med Activio Pulsband och ha koll på att du håller dig på lägsta nivån. Sedan kan du springa en gång igen i helgen om du mår bra. Så får du omväxling i träningen och kommer tillbaka igen i lagom takt.”

Så skönt att få ett tydligt besked, för nu fick jag verkligen gå en boxningsrond med ett av mina spöken som högljutt hojtade:

  • Hallå där Jenny!
  • Nu har du varit sjuk så det räcker!
  • Om du inte tränar ordentligt kommer du snart att väga minst 90 kilo!!

Både Lisen och Ulla har bra koll på mina spöken, så de vet vad jag behövde höra som motvikt till mina egna knasiga tankar 🙂

Hur ska man lära sig att våga göra det som är sunt? Vet ni??

16 kommentarer

Under Hälsa, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning