En stor del av dagen har jag tillbringat i city tillsammans med väninnan L. Efter shopping (eller vad det heter när man springer in och ut i butiker och njuter av att prova massor av kläder som passar!!! men utan att köpa något) var vi hungriga som vargar. Dagens lunch intogs i form av mitt livs hittills näst bästa sushi.
På restaurangen fanns även en fantastisk dignande dessertbuffé…
Hmmm, varför inte utmana oss själva lite? Sagt och gjort, jag och L (-18 kg) tränade oss ivrigt på att avsmaka den i mikroskopiska molekyler:
- Jag började med en minichokladboll och smakade på ca 1 krm. Den var såå smörig:(
- En cocoskvadrat såg otroligt mycket godare ut än vad den var så där gick inte ens hälften åt.
- En 2*2 cm chokladtryffel med ljuvligt jordnötsgegg under delade vi i 4 bitar och tog varsin – resten fick kvar ligga på assietten.
- L serverade sig en miniäppelkaka som vi delade på och sedan lämnade totalt ungefär 3/4
- Crème Caramel serverad i snapsglas var inte alls lika god som den såg ut, så ur det glaset tog vi ca 1 tsk vardera.
- En varsin 2 cm-bred skiva superfärsk frasig Budapestrulle slank dock ner i sin helhet – MUMS 🙂
- En rejäl slev fruktsallad avslutade.
Middagen fick i någon mån kompensera den tidigare grönsaksbristen med en rejäl omgång kokta rödbetor till omeletten med räkor, kesella och spenat.
Nog om dagens ätande – över till träning:
Lektion 9:2 skulle vara totalt 48 minuter med 2* 1 minuters pauser. Jag lyckades dock inte följa planen att börja med 15 min lugn löpning och därefter 15 min måttlig. Det blev en rivstart på 10 minuter race till brevlådan för att jag skulle få iväg en bok till en trogen bloggläsarinnna, som jag lovat skulle få den innan helgen.
Chichi fick följa med resten av sträckan. Hon är ju inte en ”springrashund” utan hänger med mer än hon egentligen orkar eftersom hon är extremt sällskaplig, så vi får bestämma åt henne hur mycket hon får springa.
Färdigsprungen vovve
Måste förresten backa till förmiddagen och berätta att jag blev fotad till en artikel som kommer i Hemmet Journal i sommar.
Artikeln handlar om skrivande och om hur jag som bloggare faktiskt stöttar mig själv till att fortsätta att leva mitt förändrade liv. Jag är oerhört lyckligt lottad som har er fantastiska läsare, som ger konstruktiva kommentarer och suverän feed-back. Jag är även tacksam för att så många orkar vara så generösa med att dela med sig av sina erfarenheter och hur våra kommentarer på varandras bloggar skapar intressanta möten och erfarenhetsutbyten.
En dag som denna är skrivandet en extra stor fröjd – två härliga recensioner på Boken-sidan 🙂 TACK!!!
Vågar ni utmana er själva? Jag tänker att det kan vara en utmaning att tämja spökena t ex med en dessertbuffé. Eller kanske ni tycker att det är helt korkat att prova?
2xlblog - Om vikt och hälsa 
Jag är en stolt lillasyster ❤ Det ska bli kul att få se fotona sedan. 🙂
Du är gullig du 🙂
Frågan är väl kanske varför man ska prova att utmana sig vid dessertbuffén? Var det för att ni ville njuta av smakerna men inte äta för mycket?
Själv tror jag nog att jag hade avstått helt.
Jag tror också att vi ofta bloggar för att stötta oss själva samt att få dela med sig av våra erfarenheter till andra och dessutom få bekräftelse 🙂
Såg förresten ett bra TV-program idag. Del 2 går ikväll, men kolliderar med hockeyn 😉 så det får jag se imorgon istället: http://urplay.se/Produkter/175588-Att-besegra-matdemonen-Del-1
Mycket intressant och jag tror verkligen på den infallsvinkeln. Något helt annat än Biggest Loser.
Vad är målet och vad är medlen? En intressant fråga 🙂
Många intressanta funderingar!
Ska kolla programmet:)
Jo, för ett halvår sedan hade jag inte provat desserter alls- nu kändes det dom en spännande utmaning 🙂