Fortsättning på gårdagens tillbakablick som jag lovat ”Gullan” som önskat sig att få läsa mera ingående om hur mitt liv såg ut ”…på den tiden när du inte lyckades…”
Jag tror, som jag skrev igår, att mitt rökstopp 2000 hade stor betydelse. Även om ett rökstopp ibland innebär ökad vikt var det den mentala processen som skulle visa sig värdefull. OBS! Det här är något som jag absolut inte fattade då utan som jag kommit fram till på senare tid 😉
2000 kan tyckas vara länge sedan, men i mitt perspektiv är det ganska nyss – vid det laget hade jag redan hunnit ägna mig åt Jojo-bantning i 20 år. Jag hade ju redan 1980, med tonåringens fulla osäkerhet och en helt vriden självbild av mig som smällfet (BMI 21…) klivit på tåget med svältkurer, frosseri, viktväkteri, smygätande och jag-skiter-i-allt-perioder.
Hur såg det ut i pratiken då? Några exempel:
- En Falbygdens 1878 eller Arn räckte max 2 dagar. Jag kunde utan problem hyvla upp en ½ kg- bit.
- Två burkar Ben & Jerry till en fredagsdessert: ”Det är ju roligare för familjen med lite av varje smak” betydde Det är för lite med 1/4 burk till mig.
- Tre burkar Ben & Jerry vid poolen med väninnan och barnen Vi vuxna behöver ju MINST ½ burk var.
- En liten lunch i Täby C = Nacho de Luxe, därefter chokladdoppad mjukglass från Metro.
- En liten lunch på Enebyängen = Quesadillas på Texas Longhorn, därefter B&J på Coop Extra.
- Träning…??? Jag var SÅ LAT!!!
- Hade aldrig någonsin sprungit förrän hösten 2012.
- Tog bilen minsta lilla sträcka.
- Rörde inte ens cykeln.
- Fyllde trappan med saker som skulle till övervåningen hellre än att gå en gång för mycket.
Med mitt svart-vita beteende släppte jag alla hämningar varje gång jag hade viktväktat, ”slagit i kaklet” och uppnått mitt mål. Då kunde jag t o m låta bli att dricka vatten för att det var nyttigt och även konsekvent låta bli att äta grönsaker av samma orsak (plus att det ju i det läget var äckligt jämfört med söta och feta saker) ..!!
Rökstoppet skapade dock embryot till den nya sanningen Jag kan klara att hålla fast vid något riktigt svårt som är bra för mig! Det låg troligen där och grodde i nästan 12 år innan det fick bränsle av vändpunkten som jag skrev om häromdagen i Vem har rätt att bestämma hur usel du är?
Att vara min egen bästa vän är oerhört centralt för mig numera. Jag har lärt mig att inte sträva efter perfektion i varje avseende, att vara lite mer tillåtande och snällare mot mig själv och andra. Framför allt har jag lärt mig att det är OK att avvika från planer bara det finns en karta, så att det går att hitta tillbaka till rätt väg. (s. 107 i ”Hjärnspöken”)
Om du vill läsa mer och inte vill chansa på att vinna min bok i Hemmets Journals tävling, kan du maila mig på jenny@2xlblog.com.
Ser fram emot era kommentarer!
2xlblog - Om vikt och hälsa 