Månadsarkiv: juli 2013

Att våga lita på sig själv

För mig var det inte helt enkelt att börja våga lita på mig själv efter så många år i Jojo-bantarträsket. Jag var under närmare 30 år ett offer för min egen osäkerhet och min misstro på min egen förmåga att hantera min kropp, hälsa, vikt och mitt välmående. När jag ser tillbaka på alla dessa år är det svårt att acceptera att jag så länge befann mig helt utanför mig själv och upplevde mina kroppsliga variationer som slumpartat framgångsrika eller bedrövliga.

Min mail- och bloggvän ”Gullan” har bett mig förklara: ”…jag önskar att få läsa om vad som hände i ditt psyke när du tog tag i det här på det här sättet…”

Min vändpunkt har jag beskrivit tidigare, både i min bok ”Hjärnspöken”  och i blogginlägg t e x  Att se sanningen i vitögat och Vem har rätt att bestämma hur usel du är?, men det har tagit några veckor att fundera ut vad jag tror är förklaringen till resten som Gullan efterfrågar:

Det handlar om att jag började lita på mig själv!

I slutet av november 2011, alltså precis efter att jag för sista gången i livet nått mitt viktmål, skrev jag till mig själv:

  • Lita på dig själv!
  • Vad som än händer kommer det att lösa sig.
  • Det spelar ingen roll hur mycket du oroar dig, så det kan du sluta med och lägga energin på det du faktiskt kan göra något åt.

För min del handlade det alltså mycket om att släppa viktkollen. Att sluta stirra mig blind på varje hekto ner eller upp och att sluta reagera med panik på minsta lilla variation åt fel (upp) håll. Att inte längre vara som ett rö för vinden, utan tydlig kurs och påverkad av minimala viktvariationer.

(Inte minst lät jag mig omedelbart påverkas och  matbeteenderubbas* av såväl trevliga som otrevliga händelser i vardagen, men det begrepppet tänker jag utveckla vid ett annat tillfälle.)

Den kontroll jag numera håller är med målsnöret och med kläderna. Jag väger mig ungefär en gång i månaden.

Självklart var det oftare under viktnedgången, men redan då tvingade jag mig till begränsningen ”Bara i samband med Itrimgruppmötet 1 g/mån och vid möte med min Itrimhälsorådgivare 1 g/mån”.

I morse vägde jag mig med Wii Fit och passade på att ta en bild av kurvan för de här två åren. Det intressanta är att efter de första 15 veckornas ras har variationen varit väldigt begränsad.

augusti 2011 ->juli 2012

augusti 2011 ->juli 2012

forts.

augusti 2012 -> juli2013

augusti 2012 -> juli2013

Det känns tryggt att ha i bakhuvudet att de små variationerna är fullständigt hanterbara så länge jag:

  • litar på mig själv
  • lyssnar på den inre röst som säger ”en liiiten skärpning nu en stund”
  • motarbetar minsta tendens till panikartade kurer för att åtgärda ett kilo eller två

Min viktiga slutsats gäller alltså att ta makten över sin hjärna, som söker igenkänning i tidigare misslyckanden, och att övertala sig själv till att börja VÅGA LITA PÅ SIG SJÄLV!

Har ni förresten sett JENNYS SOMMARTIPS på 2xlblog på Facebook? Idag kom # 16.

* ”Matbeteenderubbad” är ett användbart ord som jag eventuellt just hittade på 🙂 Det kommer jag nog att försöka att utveckla. Vore kul om ni hade synpunkter och funderingar kring det!

Lämna en kommentar

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Hur kan man motivera sig att hålla vikten

Jag gläder mig åt att under det senaste året ha kunnat gratulera många vänner och bekanta som lyckats tag i sina livssituationer och gjort rejäla livsstilsförändringar.

  • Men sen då?
  • När målet är nått?
  • Hur ska man kunna motivera sig för att hålla vikten?
Spetsskjorta

En cool bild från framtiden hade kunnat vara bra att ha som motivation 🙂

Jag kallade de första riktigt kämpiga veckorna på strikt diet ”Stålbadet” och de följande för ”Första” och ”Andra halvlek”. Så länge jag hade tydliga ramar behövde jag personligen inte så mycket ytterligare motivation att följa riktlinjerna i mitt projekt, att beta av mina delmål och att närma mig målet.

Men en riktigt utmaning var att lära mig att upprätthålla motivationen när målet var nått!

Everest från Kala Patthar i Nepal

Det sägs att den farligaste vägen inte är upp till toppen utan ner igen

Efter att ha kämpat så hårt ”för att nå toppen” var det dags:

  • Att arbeta med att ta mig ner på jorden på ett sansat sätt.
  • Att hitta motiv i vardagen för att kunna upprätthålla en långsiktigt sund livsstil

Mitt nya mål blev att jag även fortsättningsvis skulle ”Känna mig lätt och stark!”

För att kunna uppfylla det behövde jag fundera igenom vad jag behövde :

  • sluta med: vara svart-vit
  • börja med: reflektera och analysera
  • fortsätta med: bra rutiner, tydliga ramar, planera och motionera

Långsiktighet och målmedvetenhet är nödvändiga ingredienser i många sammanhang. Idag har vi sett ett gott resultat av målmedveten träning – styrka och kondition byggd bit för bit under våren och sommaren:

Drygt 50 km /h. Två med bra styrka och god kondition.

Drygt 50 km /h. Två med bra styrka och god kondition.

 

Lämna en kommentar

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Jubileumstankar – hur länge får jag leva?

Den 21:a är på sätt och vis en ny födelsedag för mig – då jag uppnådde mitt viktmål.

Tiden har flugit iväg! En skön tanke som ger ett kvitto på att det var värt att göra en radikal förändring. I det perspektivet känns det inte som att jag gjort en stor uppoffring eller att det tagit evinnerliga tider att få en helt annan livskvalitet.

Före och sprungit 5 km ffg

1991 (tv) hade jag skrattat rått åt den som sagt ”Spring 5 km!” (th 22 år piggare & friskare )

Gårdagens 75-årsjubileum och mötet med gamla och nya vänner och släktingar gav mig ännu en del att tänka på. Det är många som mist sina nära och kära alldeles för tidigt i olyckor eller sjukdomar. Jag har under dagen funderat mycket kring det och kring varför det tidigare inte var helt självklart att ta varje chans att påverka det som ändå går att påverka.

Jag är idag så nöjd och glad över att jag, trots att det dröjde många år, en gång för alla tog tag i min destruktiva livsstil. Med en morfar som gick bort i hjärtsjukdom vid 55 års ålder fanns dessutom en ärftlighetsfara att lägga till min övervikt och mina obefintliga motionsvanor.

Men, det här med motion gick inte in i skallen på mig med en gång – jag behövde många veckor på ”rehab” med måltidsersättningar och många gruppträffar på Itrim med lektioner i mat, motion och mental träning innan jag kunde ta till mig följande, så misströsta inte om ni tycker att jag kommer med knäppa idéer – de kan kanske ändå tända en liten gnista som blossar upp efter ett tag 🙂

  • Motionen är grunden för att slippa att ha ett extremt stort fokus på maten när det gäller att hålla vikten
  • Den basala metabolismen påverkas av muskelmassan (alltså – bättre förbränning med mer muskler)
  • 30 minuter motion/dag halverar risken att dö i hjärtinfarkt!
  • 10.000 steg/dag + 2 ombytta träningspass/vecka minimerar risken!

Så här skrev jag i min dagbok i början av november 2011 , dvs efter mina 12 veckor på måltidsersättningar, då poletten hade ramlat ner:

Prioritera träningen så får du energi att sköta resten!

Motion :

  • gör dig stresståligare
  • ger bättre sömn
  • ökar avslappningen
  • gör dig piggare, gladare och friskare
  • ger dig starkare hjärta
  • bidrar till en positiv självbild
  • gynnar kostvanorna
  • skapar bättre nerv-hjärna-muskel-koppling
  • förbättrar balans och koordination

Idag vill jag också passa på att hurra för Linda. Hon är en riktig kämpe som på 12 veckor jobbat bort drygt 20 kilo och som går och går och går!! Hon skriver på bloggen Linda Jsson~ min strävan till en bättre hälsa och en friskare kropp !

Dagens JENNYS SOMMARTIPS på 2xlblog på Facebook går också i motionens tecken:

#14 Leta upp en träningskompis! Det blev klart lättare att öka tempot lite när vi sprang tillsammans igen, jag och Caroline! Behöver man springa långsamt eller gå funkar även en liten hund bra

Sliten löparkompis

Lämna en kommentar

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Juli – viss utveckling kan man lugnt säga

Vi är just nu på stort kalas, så jag har förberett ett inlägg med en återblick. För inte så länge sedan berättade jag om förra sommarens mellan ”skräck och förtjusning”. Här är fortsättningen, med några upplevelser från 2012 – min första sommar som normalviktig. Min Reflektion över situationen känns i stort sett aktuell, även om jag numera sannolikt skulle lägga in en drös extra löpning 😉

Viss utveckling det här året kan man väl säga 🙂

Först en häpnadsväckande nyhet (åtminstone för er som varit med på 2xlblog ett tag och har koll på mitt förhållande till ost).

Även om den ser avvecklad ut, är det ännu lite utveckling det handlar om nedan:

1878

1878 efter 11 dygn!!

Den här biten Falbygdens 1878 har funnits i kylskåpet sedan förra tisdagen och jag har inte ätit en enda smula av den 😀

17 juli 2012

Dag 345

Jä…ar! Missade Itrimgruppmötet igår men vägde mig med Wii Fit i morse: 76,1 kg… Jaha ja, där hamnar sommarutsvävningarna. Det är bara att lugnt och fint ta tag i det (alltså 1 hg över målvikten) och pallra sig iväg till ett Pulspass och att dra åt svångremmen något, dvs minska på extravaganserna i form av kolhydrater och öka konsumtionen av vatten och grönsaker. Jag promenerar redan riktigt ordentligt varje dag, så där finns inte mer att hämta. Viktigast av allt är att jag behåller lugnet och metodiskt arbetar mig tillbaka dit där jag vill vara.

Reflektion: Jag konstaterar nu i efterhand att det inte fanns med i min världsbild att jag skulle ha kunnat träna ett extra Pulspass, simma eller springa. Jag är lite förvånad över att jag inte överhuvudtaget kom på idén. Samtidigt tror jag att jag helt enkelt hade fullt upp med anpassningen till det nya livet med ett så normalt förhållande som möjligt till mat och träning. Jag tror t o m att det var en ingrediens i den långsiktiga framgången, just att jag inte fick panik utan lugnt och fint återvände till planen utan att ändra den.

Om du blir nyfiken på mer om mitt första år av livsstilsförändring, så hittar du det i min bok ”Hur jag besegrade mina Hjärnspöken”.

Boksignering

Signerar ”Hjärnspöken” maj 2013

Boken får du tag i HÄR.

Dagens sommartips är JENNYS SOMMAR (PARTY) TIPS #12

Blanda 50-50 rosévin /Sprite Light. Dekorera med hallon och mynta infrusna i isbitar. Festlig och färre kalorier än t ex mousserande rosé.

Sommardrink

Lämna en kommentar

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Festliga och lockande målbilder

Imorgon styr vi söderut, närmare bestämt till Linköping för att fira en 75-årsdag med hela ”tjocka släkten”.

Vi planerar att sammanstråla med några andra familjemedlemmar och pausa för lunch och lite sight seeing i Nyköping. Rökeriet vid Nyköpingsåns utlopp i hamnen är riktigt trevligt och bjuder förstås på rökta delikatesser mm.

Inför det här partajet har jag ju skärp till mig lite och kan känna mig snygg i ”den gamla trasan” som var min allra första finklänning efter att jag hade nått mitt viktmål. Jag köpte den till dotterns studentfirande i juni 2012 och hade då även högklackade pumps på fötterna igen, för första gången på många år.

Just det här med att kunna ha högklackade skor var med på den lista jag gjorde för att konkretisera min målbild. Någorlunda friska fötter i en så liten storlek som de har av sig själva och med ordentligt många färre kilon att bära var en förutsättning för att kunna komma tillbaka i snyggskor med lite höjd.

Den inre bilden motiverade och hjälpte mig en hel del.

High heels

High heels!

Nej, skojjar bara – det är dotterns stilettos. Jag nöjer mig med de här:

Högklackat

Tillräckligt högklackat för mig

När det gäller klänning är önskedrömmen förstås den här:

Stylad på Berns nov 2012

Stylad på Berns nov 2012

Den har jag inte riktigt råd med, men bilden är grym att ha på väggen tillsammans med Vårruset-medaljen.

Även 21 månader efter uppnått mål behöver jag små påminnelser i vardagen för att hålla rätt kurs så ofta som möjligt!

Apropå skor så fick ”snabba skorna” hänga med ut idag för första gången på en månad. Caroline och jag sprang drygt 5 km utan vovve, så det gick undan lite. Chichi fick däremot alldeles nyss en promenad på 6,5 km, men då tog jag skorna med lite tjockare sula. Det gäller att vara rädd om sina fossingar!

Snabba skor

Snabba skorna

Har ni hjälp av inre eller verkliga bilder för att nå mål eller hålla er på rätt köl?

2 kommentarer

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Utmaningarnas utmaning

Det finns några få saker jag gjort i livet som jag varit så nervös för att jag inte sovit överhuvudtaget.

  1. Jag har alltid (fram till Vårruset) avskytt att tävla. Jag har t o m varit sömnlös inför några av dotterns och hästarnas större dressyrtävlingar.
  2. I början av 90-talet utbildade jag Hovet (alltså Kungens – inte idrottsarenan) i det som på den tiden hette ADB/Datakunskap. Då var jag också fruktansvärt nervös, helt i onödan skulle det visa sig.
  3. KÖRKORTET! Värst av allt. Jag tror inte att jag andades på hela dagen 11 september 1980.

Idag var det dags igen. Inte för hov eller hovar utan för uppkörning. För att köra lagligt med vår stora pålle behöver vi ha vårt hästsläp registrerat på en högre vikt än vad jag får köra med ett vanligt B-körkort, så det var bara att pallra sig iväg och utföra prov för sk B96-kort.

Stor vånda inför att visa upp något som jag gjort mer eller mindre per automatik de senaste 10 åren…

Jag märkte redan igår eftermiddag att jag blev så otroligt stressad att jag inte visste vilket håll jag skulle peta blinkersen åt när vi tränade på ”säkerhetskontroll”. Plötsligt kunde jag inte ens backa vettigt 😦

Ännu en gång och i ett helt annat sammanhang handlar det om Hjärnspöken och inget annat!

Det blev till att jobba med den mentala biten de återstående timmarna och bestämma mig för att:

  • Det här KAN jag
  • Köra med släp sitter i ryggmärgen
  • Inget är annorlunda för att det står eller sitter en inspektör bredvid
  • Inspektörens jobb är att se till att vi alla möter trafiksäkra ekipage ute på vägarna – inte att ”sätta dit” mig.

Jobbet lönade sig! Kl 15:00 hade jag det nya körkortet 🙂

20130718-160218.jpg

Eftersom det skulle köras släp idag och det ska festas hela lördagen så var jag tvungen att planera in löpning igår och i morgon. För att närma mig ”före-semestern-läget” lite bestämde jag mig för att öka tempot något.

20130718-170154.jpg
Chichi blev trött och jag riktigt svettig. men det gick helt OK. Jag kan fortfarande inte fatta att det är sant att jag kan springa och framför allt att jag gör det frivilligt i 27 graders värme…

20130718-171500.jpg

Ännu en positiv effekt av en lättare, smidigare och starkare kropp konstaterade jag igår kväll när vi lastade släpet och packade för att allt skulle vara helt fastkilat. Jag klättrade runt som en liten apa och hoppade och bände på ett sätg som varit helt uteslutet för två år sedan 🙂

Vilka effekter märker ni som kämpat er till en lättare och starkare kropp?

<

8 kommentarer

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Jeanskoll och måttstockar

Ett märkligt, årligen återkommande, fenomen som jag fram till och med sommaren 2011 alltid drabbades av var att jeansen krympte drastiskt mellan maj och augusti 😉

Nu är det andra sommaren i rad som denna kemiska reaktion inte äger rum, så frågan är vad som ändrats?…

2xlblog på Facebook finns idag JENNYS SOMMARTIPS #10: Prova jeansen ibland, även om det är varmt! Bara dra på dem och gå runt en stund, prova att sitta ner och känn efter…

2011 jeans i stl 44

2011 jeans i stl 44

Bilden är på ett par 44:or och från september 2011. Jag var väldigt nöjd med att ha fått upp jeansen såhär långt efter ett antal veckor med Itrim. Just det här paret finns inte längre i garderoben. De är skrotade även som ”stallbyxor”

Min måttstock är nu de nästan nya vita , som är mitt livs första par lågt skurna brallor.

Turkiet juni 2013

Turkiet juni 2013

Läs gärna mer om måttstockar och sån´t i Mer om motivation, mål och måttstockar.

I just det gamla inlägget undrade förresten min löparkompis Caroline ”om inte jag ska springa Vårruset, men jag känner inget behov av något tävlingsmål just när det gäller att springa. Jag är i alla fall just nu helt nöjd med att överhuvudtaget klara av det. Jag siktar inte på att bli maratonlöpare, gymnast eller atlet – jag vill just nu bara vara ”vanlig” och fortsätta orka ”vanliga” saker!”

Men tänk som det blev 28 maj – Vårruset på snabbaste km-tiden jag dittills hade sprungit!

En sån sak gör mig lite tveksam till en av dagens Facebook-delningar:

”If the plan doesn´t work – change the plan. Never change the goal ”.

Ibland kanske det inte är helt fel att ändra målet – så länge det inte handlar om att köpa större jeans 😉

1 kommentar

Under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning