Känslomässigt ätande – erfarenheter och tips

Det här är ett omfattande område att diskutera, men någonstans ska man börja och idag med bara en liten reflektion.

Jag har egentligen aldrig upplevt mig själv som någon ”tröstätare” av rang.

Visst har jag tyckt att det ska ätas fantastiska måltider för att fira både det ena och det andra och viss har jag i efterhand förstått att jag stoppat i mig något extra pga att jag varit arg, ledsen, irriterad,  upprörd.

Just denna dag har jag dock upptäckt att jag ägnat mig åt känslomässigt ätande vid två olika tillfällen:

  • På eftermiddagen trodde jag att jag var jättehungrig och slog till med ett extra mellis. Kom så småningom på att hålet i magen inte alls var någon hunger utan saknad efter dotter och häst som flyttade till Skåne i lördags…
  • På kvällen hade jag städat tvättstugan supernoga, bl a knäskurat golvet och särskilt den riktigt äckliga brunnen. Fanns det någon som skulle kunna vara så väl värd att gå på restaurang som jag? Icke då, men man och son fick följa med som sällskap 🙂 Tack vare kloke maken blev det åtminstone inte någon Quesadilla, att få ont i magen av.
Storstädning med musik på paddan

Storstädning med musik på ”paddan”

Men hur beter man sig då om man lyckas  inse att det är just känslomässigt ätande man håller på med?

Det finns säkert en uppsjö av smarta tips, men jag tror att det allra viktigaste är att stanna till så länge att man konstaterar för sig själv vad som är på gång.

Jag kan tänka mig att en bra idé är att tala om för sig själv att ”Ja, det blir en macka (eller vad man är på väg att stoppa i sig) om en stund, men först ska jag ha reda på VARFÖR  jag vill äta nu.” Kanske kommer man då att bestämma sig för att avstå eller så ta man beslutet att faktiskt äta glassen, mackan eller vad det kan vara, men då är det ett överlagt beslut och inte en impulshandling.

Den stund som ägnats åt att analysera varifrån begäret kommer ger kunskap och insikt som hamnar längre fram i medvetandet, så att det blir lättare att välja rätt väg nästa gång känslan dyker upp.

Det jag gjorde (denna gång tyvärr efter att ha ätit extramelliset) var att plocka fram en bra känsloförstärkare i form av Verdis Requiem.  Ordentlig volym att skråla till under städningen 🙂

Middagen hade dock säkert blivit nyttigare om den varit i stil med gårdagens ”man tager”-variant:

Sugar Snaps, stekt sparris, falafel, brysselkål och svarta bönor med bacon

Sugar Snaps, stekt sparris, falafel, brysselkål och svarta bönor & bacon

Lämna en kommentar

Filed under Hälsa, Itrim, livskvalitet, Matmissbruk, Mental träning, Motion, Uncategorized, vikt, Viktminskning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s