Det spöregnar och är mössväder. Jag sprang 4 km istället för de planerade 8 km. Och fick förstås anstränga mig för att vara nöjd…
Brukar du hacka på dig själv? Känna dig dålig om du inte levererar? Döma ut dig för dina misslyckanden?
Nu finns en ny bok som direkt pekar på något jag länge tjatat om på bloggen och i ”Hjärnspöken” 🙂
Psykologerna Christina Andersson och Sofia Viotti har just kommit ut med ”Compassionfokuserad terapi”, där en central del handlar om nedärvda system, bl a det mest eftersatta – trygghetsbehovet.
Idag finns en riktigt intressant artikel om ämnet i Svenska Dagbladet, av Agneta Lagerkranz. Läs den i sin helhet vettja!
”…Överdriven självkritik kan bli ett hinder för att komma ur sina problem. I en ny terapimetod ska man utveckla sin medkänsla och få tillgång till sitt inre, biologiska trygghetssystem.
–Många saknar den inre trygghet som gör att vi kan ta hand om oss själva i motgångar, säger psykologen Christina Andersson.
–Om vi kan aktivera trygghetssystemet påverkas hjärnan så att vi får tillgång till frontalloberna, säger Christina Andersson. De är viktiga för de exekutiva funktionerna som planering, kreativitet och arbetsminne. Vi reflekterar bättre. Vi kan alltså fatta bättre beslut. Det är sånt här som händer i hjärnan när man tränar sig i compassion…”
Jag letade upp ett brev jag skrev till mig själv i november 2011. Några viktiga rader i det brevet är just
- ”Var snäll mot dig själv. Släpp kraven och ta det lugnt.”
- ”Om du snubblar betyder det inte att du fallit för alltid och att allt är hopplöst.”
För mig och många av oss viktkämpar finns det ett underliggande krav på perfektion som så otroligt lätt leder till – har ni hört det förut? 🙂 – ”Det är ju ändå kört.”
Du klarar inte det här. Du borde kunna bättre!! Ja, ja, fixar du inte det här så …
…kan du lika gärna
Mina erfarenheter stämmer så väl överens med Christina Anderssons och Sofia Viottis tankar. Man måste träna sig till att känna sig trygg åtminstone med sig själv, för att förlåta sig själv eventuella misstag och kunna gå vidare.
Och för att sy ihop det hela ännu bättre fortsätter Christina Andersson in på ett annat av mina absoluta favoritområden:
”… –Hjärnan har svårt att se skillnad på verkliga händelser och det vi föreställer oss, sånt som mental träning i idrott hållit på med i åratal, förklarar Christina.
Och det fungerar, menar de. Man får ökad förståelse för sig själv istället för att driva sig för hårt. Man lär sig se vad som skapar stresskänslor och kan därmed hejda den överdrivna självkritiken från att dra igång. Så småningom kan man känna värme med sig själv och utveckla en ”inre mentor” så man kan ta hand om sig vid motgångar…”
Som sagt, läs hela artikeln, länken ovan och kolla gärna på mina äldre bloggplåster i snällhetsfrågan, t ex :
Att vara min egen bästa vän är oerhört centralt för mig numera. Jag har lärt mig att inte sträva efter perfektion i varje avseende, att vara lite mer tillåtande och snällare mot mig själv och andra. Framför allt har jag lärt mig att det är OK att avvika från planer bara det finns en karta, så att det går att hitta tillbaka till rätt väg. (s. 107 i ”Hjärnspöken”)
2xlblog - Om vikt och hälsa 
