Ojojoj…

Det kan inte rekommenderas att springa 5 km och powerwalka 11 km och dagen därpå knöla in sig i en bil och sitta stilla i x-ton timmar.
”Stel som ett kassaskåp” är dagens underdrift 😉
Tyvärr ska jag göra om det i morgon, alltså stillasittandet, inte 16 km, OCH dubbelt så länge…
Jag ägnar nämligen helgen åt att vara domarsekreterare på dressyrtävling, så det enda som får motion är min högerhand som redan idag fick kramp av det idoga skrivandet.

Jag säger det igen: vi hästmänniskor vet precis hur det ska vara med både mat och träning när det gäller fyrbeningarna – skulle ju aldrig drömma om att låta pållen stå stilla två dagar efter ett ansträngande träningspass eller en tävlingsdag eller långresa…
Men när det gäller oss själva är det ofta si och så med mycket 😉
Några bilder till från gårdagens härliga Brunnsviken-runda. Till våren ska jag springa hela i ett sträck!

Nästa helg tas båtarna upp

Den här delen av stigen är utmärkt med ”prickad linje…”

Tro’t eller ej – jag sprang uppför både det här steniga partiet och trappdelen utan att ta tillfället att skylla på mitt svaga ledband i vänsterfoten. Det funkar visst nuförtiden… Mysko 😉

Lunchpaus på Bergianskas Orangeri.
Mycket god lammgryta med couscous.
Premiär för att gå på krogen svettig och i träningskläder 🙂 Jag försäkrar att ingen annan gäst led-de satt en bit ifrån oss.

För att komma över ”Ålkistan” springer man under E18 och T-banan.
Här kom några små regndroppar och vi insåg att det fanns en möjlighet att ta tunnelbanan eller bussen härifrån… Men vi hade tur som tokiga när vi valde att fortsätta;
Efter ytterligare ca 9 km gick vi ”i mål” inne i stan och i samma stund öppnade sig himlen, regnet vräkte ner och smattrade på takfönstren ovanför oss som då satt framför brasan med en kopp te 🙂