Vårruset drar fram över landet som en löp(!) eld. Igår var vi drygt 14000 som samlades på Norra Djurgården för Stockholms andra Vårrus 12105.
Friskis & Svettis skötte som vanligt uppvärmningen. Mm, som vanligt känns rätt otroligt att säga. Det var nu tredje gången jag tog mig an dessa fem kilometer.

Nedräkning för första startgruppen
Jag hade i år anmält mig till tidtagningsgruppen med förhoppningen att de som betalat 50 kronor extra skulle löpa på lite och att jag skulle slippa snubbla över promenerande flickor utan koll på höger och vänster. Nu låter jag gnällig och jag vill verkligen betona att jag självklart vill att ALLA ska vara med. Men, det står uttryckligen i anmälningspappren och ropas ut i högtalarna att man:
- ska välja grupp ärligt
- ska hålla sig till höger om man vill springa/gå långsammare
- att omkörning ska ske till vänster
Alltså, är man ute med tjejerna från jobbet och har maskerad i pepparkaksgummekjol och grön peruk och vill promenera i armkrok är det lämpligare att välja gruppen Strosa än Springa Fort. Då undviker man mycket irritation och olycksrisker. Om man absolut ska välja en alltför snabb grupp tycker jag är det egoistiskt att släntra fram i sakta mak på den vänstra sidan av banan.
Jag hade laddat upp med 5 kilometer i lagom tempo i fredags, 2 ½ km i snabbt i söndags och ett kort uppmjukningspass på Itrim på måndagen. Jag hängde med på hela uppvärmningen på plats (vilket jag inte gjorde 2013 och 2014 av rädsla för att trötta ut mig !!).
22 sekunder snabbare /kilometer än tidigare blev resultatet.
Jag har ingen ambition att bli tävlingslöpare, men visst sjutton får man lite blodad tand av att känna att det funkar. Konditionen finns där – det är styrkan som saknas, så den får nu fokus inför Hässelbyloppet 10 km i höst.
Blåsor på tårna är helt OK när man har en medalj och får rosor av maken vid hemkomsten. Jag fattar dock inte varför jag fick blåsor av mina vanliga gamla löparskor, men jag ska prova att snöra om mina enligt blå skissen nedan.

Tips från Åsa (BeeCause Charms på Facebook)
Det jag ännu mindre fattar, trots att jag är nu inne på tredje året med löpning, är att jag skriver mina vanliga gamla löparskor. Det tar tid att ställa om tankarna efter nästan ett helt liv som rörelseallergiker.
Ja du Jenny, detta med gående och personer som blockerar löpflödet, ja det får vi leva med. har sprungit Vårruset många gånger och det har inte blivit bättre med året. snarare sämre. Tom mina annars så trevliga jobbarkompisar som aldrig löptränar gör likadant. Om jag påpekar, ja då får man en syrlig blick. Jobbigt är det. Spelar ingen roll hur Blossom vädjar. hon pratar för döva öron. Nu tränar vi för Tjejmilen. / Monica
Jag är ju förstås den sista att missunna människor att komma ut och röra på sig, men det är ju så himla enkelt att göra alla nöjda, så jag förstår verkligen inte varför det inte kan fungera. Fort till vänster – sakta till höger!
Tänk om man gjorde likadant i trafiken? Körde 50 i vänsterfilen på motorvägen?