Pepparkakscheesecake. Foto från Fira med Itrim
Gick det bra att fira Första Advent? Andra advent?
Blev det enligt DIN plan?
Om det nu var så att planen var en lussekatt och det blev TRE och en 25 pepparkakor istället, hur ser då fortsättningen ut?
Det finns alternativ att välja bland:
- Det har redan gått åt h-vete så jag kan lika gärna strunta i allt till efter jul (Nyår, Tjugondag Knut…)
- Oj! Det var illa. Nu äter jag bara sallad resten av veckan.
- Jaja, det kunde varit värre. Ingen fara, lugn och fin. Bara att ta nya tag i morgon och återgå till planen.
Några viktiga faktorer spelar in när man kör ner i ett dike och sedan ska köra upp och ta sig tillbaka på sin planerade väg:
- Att LYSSNA på vilka tokiga tankar man matar sig själv med! Som ”Jag kan lika gärna…”
- Att bemöta det man hör sig tänka. ”Men, hallå! Hör du hur knäppt det låter nu?”
- Realitetspröva 1 – Är det verkligen rimligt att kasta bort det jag åstadkommit hittills?
- Realitetspröva 2 – Är det överhuvudtaget rimligt att tro att man plötsligt skulle gå upp 24 kg pga en lussebulle, pepparkaksstapel etc?
- Att VILJA och vara helhjärtat motiverad att leva det nya livet- (Kolla gärna den superenkla motivationslistan i Balansgång s 136-137)
Läs gärna om hur jag har hanterat gånger då jag burit mig dumt åt. Det handlar just här om ost, men kunde lika gärna vara lussebullar och pepparkakor:
Ostelände! I diket med ett brak
Framför allt var snäll mot dig själv, det är det allra bästa tricket.
2xlblog - Om vikt och hälsa 