Etikettarkiv: viktnedgång

Skriva lite kod – hur svårt kan det va?

Hur många har inte hört något liknande? Men… hur svårt kan det va?!?!

• Kalorier in <-> Energi ut!
• Mer rörelse < -> Mindre kaloririk mat!
• Ät mindre < -> Motionera mera!

Just precis så plättlätt är det kanske för någon… Men kanske inte så himla enkelt och självklart för en som:

• klafsat runt i överviktsträsket, trött och orkeslös, tröstätande,  stressätande, med en känsla av att vara riktigt, riktigt usel som inte tar tag i sig själv och gör precis det där enkla.
• försökt igen och igen, gång på gång och kanske även fått höra att det går bara man vill.
• för varje misslyckande blivit alltmer övertygad om att  hälsa och normalvikt är till för de andra, de lyckade, de som klarar av det. De där som har ”god karaktär”.

Vad är det som gör det så svårt då?

Min erfarenhet är att det inte spelar någon roll om man förnuftsmässigt kan förstå hur ”enkelt det är” om man inte lyckas övertyga sin inre person, att dressera sin hjärna och att skapa nya spår i sitt medvetande. Och då  spelar det ingen roll om det står någon bredvid och hojtar Men… hur svårt kan det va?!?!

Den enda som kan klara uppgiften är jag själv med hela min övertygelse om att jag vill och att jag törs!

Att jag lovar mig att vara så snäll mot mig själv att jag kan acceptera mina eventuella motgångar och misslyckanden på vägen.

Att jag lär mig att hantera mina gamla spöken och valda sanningar om vad jag klarar och inte klarar.

Summa summarum – som så många gånger förr i mina blogginlägg;  Det är hjärnan som gäller!

Och för att återgå till rubriken ”Men… hur svårt kan det va?!?!”   tänkte jag dela med mig av några icke-viktiga  exempel:

• Jag glömmer jämt mina lösenord till olika applikationer. Min man har tjatat på mig i minst ett år om att jag ska skaffa Last Pass. Det är superenkelt och jättesmidigt, att med ett enda huvudlösenord kunna hålla reda på alla andra. Men jag tar inte tag i det. Varför?
• Ett oerhört effektivt sätt att lagra information genom att spara vad som helst och komma åt det varifrån som helst  är Evernote. Samma visa där – jag har kommit så långt att jag har laddat ner det, men använder det inte. Varför?
• I sonens skola använder man SchoolSoft – ett internetverktyg för kommunikation mm mellan skola, elever och föräldrar. Jag som bloggar regelbundet, mailar, finns på Facebook både med Jenny Lindström och med 2xlblog och som följer många bloggar har på på 3 år inte blivit en duktig och regelbunden SchoolSoft-användare. Varför?

För den som fått in vissa vanor är de det mest självklara och andra borde väl då inte ha några som helst problem att skaffa dem? Men, att skaffa vanor kostar en hel del energi. Att jämföra ansträngningen för en person som fått in en vana med den som inte fått det är helt meningslöst:)

Det är bara jag själv som kan ändra mig!

Jag måste erkänna att det var skönt i morse att stiga upp till en vanlig lördagsmorgon, med helt vanlig frukost och Melodikrysset.

I mitt gamla liv hade Trettondagsafton varit ännu en orsak att partaja ordentligt för att ta farväl av julfirandet. Då hade jag t om fixat specialfrukost med American Pancakes eller French Toast . Sannolikt hade jag laddad extra inför att ”börja banta på måndag”.

Efter så väldigt många år med ett sådant beteende har jag lite blandade känslor för vad som är det normala.

Chichi sover vanligt men inte så normalt. Lite Pippi Långstrump över min vovve 😉

Jag vill fortsätta ta mig längre och längre bort från det gamla ingrodda ”normala”.

Jag vill att de nya hälsosamma valen ska vara mitt ”vanliga”, alltså vanor som jag har utan att behöva tänka så mycket!

Snurrigt eller ? 😉

• I morse gjorde jag i all fall en vanlig sak; valde rågklämma med pastej och gurka trots att jag redan höll i påsen med tunnbröd och var på väg att hämta mesost
• Jag valde också att inte väga mig, trots att Wii Fit stod framme vid TV:n. Det var mitt tidigare ”normala” beteende – att väga mig, deppa och tröstäta. Mitt nya och vanliga håller inte på med det. Jag ska väga mig hos Ulrika på Itrim 15/1 punkt slut.
• Igår lunch promenerade jag med make och son till Texas Longhorn, men struntade i det gamla ”normala” och fortsatte tillsammans med Chichi på en långpromenad. Vi sammanstrålade med hamburgerätarna på hemvägen.

Nya bannern på 2xlblog på Facebook

Det är fantastiskt roligt att se att det rör på sig ordentligt i vikt- och hälsokretsarna nu efter årsskiftet! Inte bara att många kommit igång igen med träning och återgått till eventuellt ”pausade” goda vanor, utan även att många tagit chansen till en nystart med hela härliga 2013 framför sig.

Min lilla blogg har fått nya följare och det gläder mig verkligen att se så många både gamla trogna och nya färska läsare!

Hjärtligt välkomna är ni alla och självklart extra välkomna med kommentarer och funderingar. Det är superkul när ni även hittar varandra här och vi kan fungera som ett stöttande nätverk!

För många är dessa första 2013-dagar som en ”Kick-off” för livsstilsförändring.

Bort med 14 kg fett – slutmålet för en, delmålet för en annan, fortsätta hålla det borta för en tredje…

Vägarna till framgång är förstås väldigt olika;

• spikraka eller krokiga
• med grupper eller på egen hand
• med mer eller mindre inspiration och stöd från olika håll

Jag har på senaste tiden fått en del frågor om ”pulver”. Som jag skrev i inlägget i lördags funkade dieten på måltidsersättningar väldigt bra för mig, men bara som en del av ett totalkoncept som omfattar så mycket mer!!

Det positiva för just mig med dessa 12 veckor på soppor, shakes, bars och andra LCD-måltider var:

• En rejäl ”Kick-off”:
  • De 3 första veckorna med VLCD (600 kcal/dag) gick jag ner 6,7 kg. Enormt motiverande för att fortsätta!
  • Efter de följande 9 veckorna på LCD (800 kcal/dag) hade jag gått ner totalt 19 kg.
• En chans att skapa nya vanor genom att tvingas äta på regelbundna tider i bestämda mängder.
• En möjlighet att helt ändra min inställning till näring från att vara något som i bästa fall råkar ingå i diverse välsmakade produkter som jag suktade efter, till att vara det bränsle kroppen behöver för att kunna fungera på ett sätt som mitt nya jag önskar!

Den här älsklingskjolen åkte så småningom till klädinsamlingen – för stor 🙂

I mina tjocka dagar var jag helt inställd på att allt jag stoppade i mig (och min omgivning) skulle vara så speciellt och fantastiskt. 3-rätters på helgerna och GOD MAT som gärna var synonymt med olika varianter på kött, bea och pommes.

Med min ingrodda inställning att ALLT skulle vara speciellt, var de första tre veckorna med Itrim, på VLCD (Very Low Calorie Diet) de mest lärorika veckorna någonsin.
Tack vare att jag bröt alla mönster totalt och inte åt något som liknade mat, kunde jag helt släppa alla andra funderingar än denna: Att få i mig måltidsersättningarna med rätt intervall, så att jag inte behövde bli alltför hungrig.

• En hel massa hjärnkapacitet som jag tidigare gjort av med på ätplaner frigjordes, så att de första fröna till självinsikt kunde börja gro.
• I och med att framgångarna kom så snabbt vågade jag omedvetet börja ställa om självbilden och verkligen kunna se att kroppen förändrades.

Varken min egen eller omvärldens tro på min förmåga att fokusera sviktade. Att klara 12 veckors hårt jobb hade aldrig varit något problem för mig. Däremot började jag under den perioden att ana att det skulle bli själva förvaltandet av mina framgångar som skulle bli det svåra.

Jag kunde så smått börja förstå vad hos mig själv som tidigare hindrat mig från att hålla kvar vid min just nedbantade kropp…

Man kan säkert nå dessa insikter på helt andra vägar och jag har full respekt för att var och en måste hitta en modell som passar en själv.

Det jag dock tror stenhårt på är att det är absolut nödvändigt att få kontakt med sina känslor för mat och allt annat gluff som stoppas in i munnen!

• Varför gör jag så här?
• Varför reagerar jag på det här viset?
• Vad fick mig att välja detta?

Jag är helt övertygad om att svaren på den typen av frågor är det som hjälper en till varaktig viktminskning och ett hälsosamt liv 🙂

Ha en skön första helg på det nya året!

Jag och Lotta med bloggen I Jakten på kcal har bestämt oss för att köra en kampanj nu på det nya året!

Ner med Jante och bort med begreppet ”Dålig Karaktär”.

Dessa eländiga sociala fenomen som stoppar människor från att ta cred för sina talanger och prestationer och som bara hindrar oss från att ta tag i oss själva och våra liv 😦

Ett härligt 2013 blir det och en riktigt bra start är att tro på sig själv!

Även om jag brukar tänka att det är mera att stjälpa än att hjälpa att fundera kring

• ”börja efter helgen”
• ”komma igång efter semestern”
• ”ta tag i det när vi kommer tillbaka från…”

så är det svårt att bortse från att ett Helt Nytt År ligger som en spegelblank sjö eller en orörd utförslöpa med nysnö 🙂

Hoppas att ni hade en toppenfirning och även om det skulle ha behövts en After Party-hamburgare eller pizza idag, så är det en ny frisk dag i morgon och det finns ingen som helst anledning att ge upp tagna beslut om 2013! 🙂

Såhär såg det ut 🙂

Expressen Söndag 30 dec 2012

Några av bilderna som togs på Berns har jag fått lov av fotografen Hanna Björkstedt att lägga upp på bloggen. De ligger under fliken BILDER.

Hanna Björkstedts hemsida hittar ni HÄR. Stylist är Isabelle Olander, Lip Service och Make up artist Jessica Krage, Kiwi.

Superproffs och kanontrevliga tjejer alla tre liksom reportern Elin Gunnarsson som skrivit många kloka artiklar för Expressen.

Mina ”viktminskade kollegor” Åsa från Tyresö och  Johanna från Västerås är nu mina Facebookvänner!

Härligt vad man kan hitta nya trevliga bekantskaper i olika sammanhang,både via bloggen och ”live”!

Följ gärna 2xlblog på Facebook genom att klicka här uppe på högersidan under min ”Före”- bild. Då kommer färska blogginlägg direkt till din Facebooksida.
Det går förstås även att följa bloggen via mail, Bloglovin´eller WP (klicka på + tecknet i WordPressbannern).

Va kan hon inte räkna nu igen? Det är ju på måndag…

Ja, Nyårsafton ja, men för mig smäller det redan söndag 30/12. Då springer jag till affären direkt på morgonen och skaffar Expressen Söndag. Och så hoppas att jag ser någorlunda ut som folk och att det inte står något tokigt i intervjun som jag får ägna dagen åt att dementera 🙂 Nej skämt åsido, det bör vara helt OK!

Jag har tidigare tackat Nej till att medverka i en tidningsintervju om pulverdieter. Anledningen till att jag avböjde , var den vinkling på reportaget som redaktören då efterfrågade, med alltför mycket fokus på själva pulvrandet. Det ville jag inte representera och förmedla, särskilt med tanke på alla er som läser 2xlblog och vet hur jag egentligen resonerar.

Min solklara inställning till vad som fungerar är förstås baserad på min egen långa och omfattande forskning inom viktminsknings- (och öknings-) området 😉
Det som gällde för mig för att åstadkomma en varaktig viktminskning och livsstilsförändring var följande:

1. Mental träning
2. Motion
3. Maten

Jag har provat så många varianter under över 30 års jojobantande och det är först med den här ordningen som det funkat, så jag kan inte stå för något annat!

Den sk pulverdieten med VLCD/LCD tycker jag är ett mycket starkt verktyg för att komma igång och att få en kick av den mycket snabba nedgången. För mig var det viktigt att under en längre period slippa fundera på vad jag skulle äta och helt enkelt bara göra som jag var tillsagd under 12 veckor. Då fick jag utrymme att börja analysera mina beteenden och kunde även fokusera på att komma igång med både ombytt träning och vardagsmotion.

Ännu en otroligt viktig ingrediens för min framgång är den total uppbackning och stöd jag skaffat mig genom att anlita Itrim och vara med på strukturerade, kunskapsfyllda och trevliga gruppmöten och individuell coaching av välutbildade och kompetenta hälsorådgivare.

Vill ni läsa mer om mina funderingar på det här temat, så kolla gärna dessa inlägg:

Fem feta framgångsfaktorer

Metod: Mental träning. motion. Mat

Balansakt på högsta nivå…

Hoppas att det ser vettigt ut i tidningen – nu börjar jag bli nervös 😉

I helgen fylls tidningar och TV-kanaler av nyårskrönikor och återblickar på det gångna året. Det är topplistor och bildcollage, vilka gifte sig, fick barn och skilde sig? Vem vann Melodifestivalen och vem fick vilken medalj vid OS?

Varför inte stanna upp en stund och göra en summering av alla memorable moments, i fråga om den egna hälsan?

Jag tycker att det är en bra mycket bättre idé än att avge nyårslöften som åtminstone för min del haft en tendens att bli bara löften och tyvärr ofta brustna sådana med ånger och andra negativa känslor som följd.

Nej, låt det nya året få en extra puff av det positiva som varit under 2012!

• Kanske var 2012  året då du bestämde dig för att bli av med övervikt en gång för alla och faktiskt satte igång med det vare sig det var nyår eller inte?
• Kanske var 2012 året då du för första gången orkade leka med barnen?
• Kanske var 2012  året då du fick på dig kännningen som du senast hade för 15 år sedan?
• Kanske var 2012  året då du lämnade Foppa-tofflorna hemma och fick ner fötterna i ett par ”riktiga” skor?

Min egen Nyårskrönika ser ut såhär:

1 januari: Vaknade till det nya året 23,5  kg lättare än den första dagen på det gamla året 🙂

19 januari: Sprang 200 meter, hämtade en sak och sprang tillbaka!

22 januari: Lånade strumpbyxor ut dotterns låda. Samma dag upptäckte jag att förrådet av kläder från smalare tider var uttömt – även det allra minsta var nu för stort…

6 februari: Provade att rocka rockring för första gången sedan alla skrattade åt mig i lågstadiet – GRÄT när jag klarade 20 varv 🙂

12 mars: Tappade mina ringar från de nya smala fingrarna.

14 mars. Gick ut OFFENTLIGT i en midjekort jacka!

3 maj: Köpte en skinnjacka i stl 40

7 maj: Tränade i linne och shorts! Upptäckte att ingen tittade och skrattade 😉

10 maj: Tränade 30 minuter + rockade rockring och hade inte ont någonstans

8 juni: Dotterns studentexamen. Jag hade KORT-ärmad klänning!

28 juli: Firade min 50-årsdag med höga pumps på fötterna hela kvällen!

8 augusti: Startade 2xlblog:)

30 augusti: Kunde visa Itrim-Ulrika 3 stycken armhävningar. Lovade att springa 1 KILOMETER före Nyår!

22 november: Sprang hem från Itrim-träningen -1,7 km  🙂

24 november: Startade Rumpkampen, bl a med att börja ta alla trappor med två steg i taget.

10 december: Sprang hela Elljusspåret 2½ km!

Sprungit elljusspåret – så stolt!! 🙂

Vilka är dina mest minnesvärda ögonblick från 2012?