2xlblog – Om vikt och hälsa

Ett superenkel litet tips innan det drar iväg på allvar:
En måttstock av något slag!

Det finns olika sätt att hålla lite koll. Kanske med ett målsnöre runt midjan och självklart hur kläderna sitter.
Även om man planerat att inte försaka alla julens fröjder kan det vara klokt att ha en konkret påminnelse om hur man vill att det ska vara i januari. Sitter allting tajt på Annanda’n kanske en lite längre promenad kan göra susen.
Om inte annat så för psyket som får en påminnelse om att det finns ett liv utanför den julbubbla man eventuellt befinner sig i 🙂

I år är det åter bara tre julstrumpor här 😦
Ännu en förändrad tradition.
Det känns märkligt att fira jul utan sin dotter. Hon har ”julpasset” på Flyinge, 65 mil bort och fick med sig sin strumpa till Skåne när hon var uppe under Luciahelgen.

Somliga strumpor är mer strumplika än andra 🙂

På tal om traditionernas vara eller icke vara tycker jag fortfarande att det är kul att skapa sina egna. Vi har varit tillsammans i snart 25 år, men det är nog egentligen de senaste 7-8  åren som vi verkligen skapat våra alldeles egna traditioner. Våra respektive familjers traditioner smälter samman och med barnens stigande ålder ändras förstås idéerna om vad som är viktigt.

• Julstrumpa, kom med mannens amerikanska familjehistoria. Tidigare hade vi varsin strumpa laddad med marsipangris, tidning och någon liten sak. Numera är det bara choklad i en strumpa, gris i en och inget godis alls i min egen.
• Skagen och Ale, vår alldeles egna tradition att börja själva julfirandet med på kvällen den 23:e. När allt är förberett för Julafton sätter vi oss i soffan och ser på någon av julfilmerna (som vi redan sett 43 gånger) och provar utvalda ale och äter skagenröra på toast.
• Granen ska kläs i god tid (vi var sena i år och gjorde det inte förrän i lördags). En tradition som jag och dottern har infört och håller hårt på (i mannens familj togs den in och kläddes först kvällen före).
• Mumma blandas högtidligt av mannen (den traditionen kommer från hans sida) och dricks ur sommarblommig (!) glaskaraff.
• Rödvin är det nog inte så många som har på julbordet, men det har min mamma, min syster och jag. Det gäller bara att hitta rätt sort, så funkar det t o m till sill.

Ta det nu easy med dan-före-dan-stressen och försök hitta tid till lite rörelse!

Nu blir det nästan lite överhurtigt, men jag tror att vi kan vara flera som behöver det just nu 

”Bättre tända ett ljus än att förbanna mörkret”

Han som sa det var Konficius, kinesisk filosof 479 f Kr.

Troligen var det inte livsstilsförändring, vikt & hälsa han syftade på, men kanske något ändå som hade lite med motivation att göra?

Det är inte helt enkelt att hålla sig på den smala vägen, kryssande mellan Julbord, Luciafirande och Glöggmingel. Att äta någorlunda rätt och att få plats för träning i stressen med julhandel och andra förberedelser är lättare sagt än gjort.

• Men hur kan man ”tända ett ljus” istället för att dras ner i mörkret av beteenden som man ångrar och som ger skuldkänslor, som i sin tur kanske i värsta fall sätter igång en kedja av överätande redan före julhelgen?
• Finns det åtminstone några små pyttesaker man faktisk KAN göra utan att det frestar på, så att det blir övermäktigt?

Några av mina tidigare totalmörker fick i alla fall följande små ljus tända:

• Det är halt, så jag kan inte promenera -> Gympadojor med grov sula.
• Det är kallt, så jag kan inte promenera -> Varmare överdragbyxor, gräva fram gosigare mössa.
• Det är mörkt i skogen, så jag kan inte promenera -> Det finns gatlyktor i bostadsområdet – gå där eller i elljusspåret.

När det gäller maten då?

• Jag KAN faktisk se till att dricka mina 2 liter vatten oavsett vilka aktiviteter som står på schemat!
• Jag KAN få i mig nödvändiga mängder grönsaker/frukt/bär totalt under ett dygn även om det blir som när jag proppade i mig fler kokta rödbetor vid lunchen än normala människor äter på ett halvår. Men sen hade jag mycket gott samvete, trots att resten av dagen blev mer vitaminfattig.
• Jag KAN ta trapporna två steg i taget varje gång, varje dag!
• Jag KAN få i mig ett melllis, även om det av tidsbrist eller omöjlig logistik får bli en måltidsersättningsbar, så att jag inte är vrålhungrig och äter galet vid middagen.

Jag KAN äta en ½ lussebulle, noll knäck och noll Mozartkulor, trots att de ligger och ser grymt mumsiga ut på fatet framför mig. Jag plockar nämligen upp mobilen precis innan jag sätter mig vid fikabordet och tar en titt på min bakgrundsbild och väljer sedan 2 clementiner. Aldrig mer en jul som 2010!

2010, Men nu är det nytt kök , nya möbler och många kg mindre kock. Bara Chichi är likadan 🙂

Det finns gränser för hur mycket man kan ”smala till” julrätterna tycker jag. Ibland får man kanske välja att ta pyttelite av någon ”tjockare” variant eller att helt enkelt låta bli.

Mina försök att göra magra lussebullar har hittills resulterat i torra. Valen blir då att

• ta en liten bit vanlig lussebulle
• äta en hel bulle och betala den med motion
• avstå

Ett obefintligt problem för mig är dock ål, som är rätt svår att göra mager. Den är dessutom:

1. utrotningshotad
2. riktigt läskig, tycker jag

Det allra bästa är ju om man kan lära sig att tycka om naturligt nyttiga rätter.

Jag påstår inte att det är enkelt att ersätta leverpastej, dopp-i-grytan och 40%-gräddstinn Jansson. Fram till julen 2011 tyckte jag t o m att min kära svägerska var larvig som prompt skulle ha med en rödkålssallad på julbordet 🙂

2011 dök de hur som helst upp, via itrims julträff till Lindströms Julbord, de högst ätbara alternativen. Somliga finns i delvis modifierade varianter på min Recept-sida:

Julsallad med pecannötter, äpple och spenat

Rödbetssallad (”kletig sort”)

Halländsk Grönkål

Rödkålssallad med apelsiner

Och så ett recept från min träningskompis Ewa:

Rödbetssallad crudité

En lätt ”Ris à la Malta” baserad på  Risgrynsgröt – lättare variant. Den avsvalnade gröten blandas med apelsinbitar, lite vispgrädde och vaniljpulver.

Om man inte vill fet grädde kan man ta vispad vaniljvisp. Men de innehåller förstås diverse mystiska ingredienser som inte kommer från kossan 😦

Avslutningsvis ett alldeles ljuvligt recept från Kung Markatta – Julmüsli!

Jag önskar mig väldigt få konkreta SAKER. Däremot önskar jag en hel massa som är lite svårare att ta på.

De flesta av mina önskningar är inte sådana som man behöver varken Jultomten eller Askungens Gudmor med trollspö för.

Nej, de flesta av mina önskningar kan, precis som klänningen som mössen syr om för Askungens bal, åstadkommas med ett visst mått av arbete.

En dröm ger åt tanken vingar. Den blir verklig då I drömmen du allt betvingar. Och allt du vill ha kan du få…

Önskningar och Drömmar är ju egentligen det som på projektplaneringsspråk kallas Visioner eller Ledstjärnor och det är precis dem vi behöver ha lysande över oss när vi formulerar våra mål och definierar våra handlingsplaner. Och om du inte vet vart du ska är risken stor att du hamnar någon annanstans .

”If your heart is in your dream ”

Bjussar på ett decemberavsnitt ur Balansgång:

På senaste tiden har jag har tänkt lite extra på den kraft som kan hämtas i fantasin. Att måla upp bilder av en önskad verklighet, kallades när man var liten något föraktfullt, för dagdrömmeri. Ni vet ”Hon är en sådan som dagdrömmer” eller ”Där är det mest dagdrömmeri”. Uttalat i negativa toner av lärare om vissa elever, i motsats till ord som duktig, kunskapstörstande och effektiv.

Själv dagdrömde jag inte särskilt mycket, däremot levde jag mig till 100 procent in i Britta och Silvers värld på ridskolan i Dalen och i fullblodet Baletts liv tillsammans med sin räddare och ryttare Liz på galoppbanorna i Kentucky. Riktigt färgsprakande filmer kan jag alltid spela upp från bra böcker. Tyvärr alltså även från Elisabeth Georges bloddrypande historier om kommissarie Lynley och från Arne Dahls fruktansvärda kriminalromaner. Det fina i kråksången är att förmågan att fantisera även kan användas som ett otroligt värdefullt redskap för förändring:

• Att med färg, form och till och med i rörliga bilder kunna föreställa sig hur man ser ut som ny och annorlunda.
• Att föreställa sig omvärldens reaktioner.
• Att se framför sig nya möjligheter att göra saker som kanske ännu inte är realistiska.

Allt detta kan ge kraft att kämpa vidare. Och för varje gång den nya världen får visa upp sig, om så bara i fantasin), blir det lite lättare att närma sig målet. Så varför inte ta varje tillfälle att dagdrömma:

• Under den kanske rätt enformiga och trista promenaden eller löparrundan.
• På träningspasset, under en omgång cross trainer (som jag tycker är urtrist).
• I väntan på tunnelbanan eller bussen.
• Kanske i kön i mataffären.

Jag kommer att återkomma till det här med att hjärnan är dålig på att skilja på fantasi och verklighet. Det är inget hokus pokus utan något som man kan använda till sin fördel. Det är definitivt värt att testa att måla upp det nya jaget i fantasin. Med nya kläder, kanske med ny frisyr, i situationer som än så länge är drömmar och föreställ dig att allting händer.

Om du vill hinna få bokpaketet före jul är det hög tid att beställa NU!

Båda mina böcker för paketpriset 150:- (exkl frakt). Maila beställningen med adress till jenny@2xlblog.com.

Det finns dock fortfarande flera chanser att fylla på motionskontot och slippa äta på kredit under julhelgen.

Trevlig fjärde advent!

4:e Advent nalkas och det kanske är någon som planerar en tur till Systembolaget?

Julkalendern bjuder idag på en enkel men talande glögg/steg-guide för att underlätta valen.

Glögg är som bekant en väldigt söt dryck. Sockerinnehållet per dl vinglögg är 17 %. En dl vinglögg innehåller ca 5 sockerbitar (jämför med läsk som innehåller 3 sockerbitar per dl).

Det luriga är att inte heller den alkoholfria är kalorifri. Den alkoholfria Blossaglöggen motsvarar i princip Julmust i kalorimängd/stegantal.

Men visst ska man kunna få sig glögg om man känner för det?!

En lösning är ju att ”betala” för den med att röra på sig (helst i förväg – klokast att undvika att partaja på kredit 🙂

Så, utan att göra anspråk på att vara vetenskaplig, en liten ungefärlig översikt per deciliter!

Noll- /eller inte-så-många-stegs-varianter då? Utöver mitt kära Celestial-Chai kan jag tipsa om att Santa Maria har en glöggkryddblandning som man kan blanda med valfri dryck. T ex:

• Mjölk med glöggkryddorna = jullatte.
• Svartvinbärsaft
•  Äppelmust
• En socker- och alkoholfri glögg; värm svartvinbärssaft light med glöggkryddor.

Julkalendertipset för dagen är att hitta på något ovanligt eller annorlunda, som bryter den traditionella ”Adventslunken”.

Dags att brodda om man inte vill tillbringa julen i gips…

Min erfarenhet är att det är mycket lättare att trampa upp nya stigar, såsom att göra lite mer hälsosamma val, om man inte kör på sin gamla vanliga väg i 120 km/timmen

• Gör en liten paus i julpyntande, shoppande, bakande, godistillverkande, dagisluciafirande, glöggminglande, julbordsätande.
• Ta ett ”break” i form av något kanske helt oväntat, som får kropp och själ att ta tillbaka styrfarten och framför allt stoppar upp så att du hinner med att tänka på vad du gör.

Vad för något annorlunda man hittar på är förstås helt individuellt. Kanske:

• Sitta stilla och lyssna på någon annan musik än just jullåtarna en stund?
• Se en o-julig film?
• Ta ett skumbad, utan juldoft?

Det jag t ex gjorde häromdagen var i och för sig inget nytt och annorlunda för att vara 2015, men 2012 då var det minsann total revolution; min allra första joggingrunda!

Även i år sprang jag alltså elljusspåret på Nobeldagen. Ingen som helst rekordtid, men jämfört med 2012 års debut i spåret på 9,17 minuter/kilometer var det helt OK, särskilt efter en lite besvärlig höfthöst.

Nobel Run 2015

För tre år sedan gick det till så här:

– – – – – – – – – –

Nobelpriset 2012 i fysik går till…

*** trumvirvel *** Jenny Lindström, för outstanding Hjärn-kontroll!

Skämt åsido, men vet ni vad ?! Nu har jag definitivt gjort mig förtjänt av något slags hederstecken för att ha besegrat mellanstadiedemonen som suttit där på axeln i nästan 40 år och ihärdigt trummat in sitt budskap:

DU KAN INTE SPRINGA – DU GÖR DIG BARA LÖJLIG!

Under morgonens hundpromenad, iförd mina nyköpta vintergympadojjor och överdragsbyxor, märkte jag att det gick alldeles utmärkt att andas i de blott 8 minusgraderna. Jo, jag skulle trots allt ge mig på att nå målet som jag satte upp och kaxigt bloggade om den 24 november:

”På Lucia har jag sprungit hela elljusspåret.”

Sagt och gjort:

• Hem med hunden (hon beter sig alldeles för mycket som en hanhund som ska nosa på varenda sten för att få följa med på min superseriösa löprunda).
• Turtle Fur runt halsen och byte till en tunnare jacka.
• Iväg till idrottsplatsen.
• På med Run Keeper på mobilen.

Det fanns än så länge plats bredvid skidspåret och dagens snöfall hade ännu inte startat, så det var helt görligt att ta sig fram även med mina orutinerade fötter.

1. Efter 1,25 km bockade jag av att hälften var vunnet.
2. Efter 1,7 km jublade jag över att ha sprungit längre än någonsin i hela mitt liv.
3. Vid 1,9 km var det lite uppförsbacke och det kändes en aning i höger vad, men det gick över direkt.
4. Sista 100 metrarna hörde jag plötsligt mig själv vissla på Bamses signaturmelodi! Den om Dunderhonungen

2,74 km stannande Run Keeper på och 25:26 minuter inklusive inledande 230 m promenad från bilen till själva spåret. Inga imponerande siffror för någon annan än mig, men med mina mått mätt helt klart i klass med Nobelpris!

10/12 2012. Sprungit elljusspåret, 2.5 km!!!